Lånet ska då minska kontantinsatskravet från 15 till 5 procent av bostadens värde, enligt förslaget från en statlig utredning som gjorts på uppdrag av regeringen.

– Startlånet ska minska sparandetiden till kontantinsats och minska behov av blancolån, säger utredaren Eva Nordström under måndagens pressträff.

I dag finns ett tak för hur mycket man får ta i bolån på 85 procent av bostadens värde. Förslaget på startlån innebär att förstagångsköpare får låna ytterligare tio procent. Det sätts dock ett maxbelopp för startlånet på 250 000 kronor per person.

Är man två som köper en bostad tillsammans blir maxbeloppet 500 000 kronor. Samma gräns gäller för en ensamstående förälder.

"Mycket välkommet"

Förslaget, som ska hjälpa framför allt unga personer men även nyanlända eller personer som under lång tid har bott i hyresrätt, är mycket välkommet, enligt Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms handelskammare.

– Vi ser att det finns hinder för att ta sig in på bostadsmarknaden i dag, särskilt för unga människor och för människor med lägre kapital. Det här förslaget är ett steg i rätt riktning mot lägre trösklar in på bostadsmarknaden.

Enligt Stefan Westerberg kommer den tid som krävs för att spara ihop till en kontantinsats reduceras med nästan två tredjedelar, beroende på vilken ränta man har på de pengar man sparar.

Om man har en genomsnittlig ränta på sju procent per år för att spara ihop till en bostad på tre miljoner går man från att behöva spara i tolv år till fem år, enligt Westerberg.

– Det måste såklart till fler reformer på området för att lösa alla knutar som finns på bostadsmarknaden, men det här är ett steg i rätt riktning. I dag finns många kapitalsvaga personer som inte har möjlighet att ta sig in och konkurrera med samma villkor. Det tillgängliggör för fler att ta sig in på bostadsmarknaden.

Kan ge ökade priser

Hyresgästföreningen tror däremot att förslaget kommer att bidra till det motsatta. Enligt Martin Hofverberg, kommer bostadspriserna att öka ännu mer till följd av förslaget.

– Den röda tråden för sådana här typer av stöd är att det tenderar att skjuta upp priserna. Det har vi sett när vi har undersökt hur det har sett ut i andra länder som har infört liknande stöd, som i Norge, Australien, Storbritannien och Kanada. Det ökar inte utbudet och är en subvention som går via konsumenterna ner i byggföretagens fickor, säger Martin Hofverberg.

TT: Kan inte detta förslag öka tillgängligheten på bostadsmarknaden?

– Problemet är att när staten börjar stödja konsumenter på det här sättet så går priserna upp och då måste man också sedan öka stödnivåerna igen. Man måste jaga priserna hela tiden och desto mer pengar man öser, desto mer stiger priserna.

Martin Hofverberg anser att det inte löser grundproblemet, vilket är de höga bostadspriserna.

– Vi menar att det här är ett plåster på ett benbrott. Vill man göra någonting åt trösklarna in på bostadsmarknaden så finns det egentligen bara en väg, och det är att bygga bort bostadsbristen med hyresrätter som folk har råd att bo i.