Förslaget kommer från en statlig utredning som arbetat på uppdrag av regeringen.
– - Startlånet ska minska sparandetiden till kontantinsats och minska behov av blancolån, säger utredaren Eva Nordström
– Det är väldigt svårt för en förstagångsköpare att i dag spara ikapp till en kontantinsats.
Nordström pekar på att bostadspriserna, och därmed kravet på kontantinsats, på många håll ökar snabbare än vad bospararen lyckas spara.
Lägre kontantinsats
I dag finns ett tak för hur mycket man får ta i bolån på 85 procent av bostadens värde. Förslaget på startlån innebär att förstagångsköpare får låna ytterligare tio procent. Det sätts dock ett maxbelopp för startlånet på 250 000 kronor per person.
Är man två som köper en bostad tillsammans blir maxbeloppet 500 000 kronor. Samma gräns gäller för en ensamstående förälder.
Som förstagångsköpare räknas de som inte ägt en bostad där man har varit folkbokförd i Sverige de senaste tio åren. Det handlar framförallt om unga, men kan även handla om nyanlända eller personer som under lång tid bott i hyresrätt.
Bedömer banken att man inte är kreditvärdig för att få ett bolån kan man heller inte få del av startlånedelen.
Startlånedelen täcks av en statlig garanti som banken får betala en avgift för på cirka 2 500 kronor. Utredaren räknar med att bankerna kommer att ta ut den kostnaden från bolånekunden i slutändan, men tror ändå att räntan på startlånet kan bli lägre än för det övriga bolånet.
Men framförallt blir räntan och amorteringstakten längre jämfört med de som i dag tvingas ta blancolån för att få ihop pengar till kontantinsatsen.
Upp till fem år
Garantin innebär att staten ersätter banken för startlånet om bostaden säljs med förlust. Staten kommer därefter i sin tur att kräva låntagaren på pengarna, men återbetalningsvillkoren blir "mjuka", enligt utredaren. Till exempel slipper man betala tillbaka de två första åren.
Utredningen anser att fem år är en rimlig sparandetid för att få ihop kontantinsatsen till en egen bostad. Av dagens potentiella förstagångsköpare bedöms cirka 400 000 behöva spara längre än fem år, men med förslaget bedöms även de få en sparandetid på högst fem år.
Utredningen tror att på längre sikt kommer omkring 20 000 personer per år att använda startlånet. Därmed behöver den statliga garantiramen uppgå till 15 miljarder kronor.
Utredningsförslaget togs emot av bostadsminister Johan Danielsson (S) på måndagen. Han kommer nu att skicka det på remiss för yttrande från myndigheter och organisationer. Därefter ska regeringen ta ställning till om man ska gå vidare med förslaget på startlån.