Riksrevisionen har nu granskat hur regeringen hanterade dem.

En extra ändringsbudget får bara användas i situationer som kräver en snabbare hantering än vad som är möjligt inom den ordinarie budgetprocessen. Enligt Riksrevisionen var många, dock inte alla, ändringsbudgetar nödvändiga, men de kunde ha skötts på ett bättre sätt. Bland annat anser man att riksdagen inte fick en tillräckligt tydlig bild av vilka krisåtgärder som föreslogs, varför de föreslogs och vad de skulle kosta.

Störst brister är det i beskrivningarna av förslagens kostnader. Totalt kostade de förslag på åtgärder som föreslogs över 400 miljarder kronor. Men regeringen redogör varken hur belopp har beräknats eller hur länge pengarna ska räcka, konstaterar Riksrevisionen.

Regeringen uppmanas nu att utveckla de beslutsunderlag som lämnas till riksdagen i extra ändringsbudgetar.