Bokslutet kryddades med en justerad utdelningspolicy och ett förslag till utdelning på 8,9 miljarder till ägarna för 2019–2020.

Även andra storbanker på en i övrigt svag Stockholmsbörs hängde med SEB-aktien uppåt. Och för SEB-aktien innebär lyftet en kursuppgång på 12 procent hittills i år, vilket är plåster på såren efter fjolårets nedgång på 4 procent.

– Räntenettot lyfter framförallt för att vi hade en ökning av utlåningen med 139 miljarder kronor under andra kvartalet. Det var otroligt många storföretag som behövde låna pengar, säger SEB:s vd Johan Torgeby.

Oförändrade marginaler

Samtidigt har efterfrågan på bolån hållit sig på en hög nivå, med en tillväxt på 5–6 procent.

Bankens räntor i utlåningen har pressats nedåt. Men det har även de räntor som banken själv får betala i sin egen upplåning av cirka 3 000 miljarder kronor. Så räntemarginalerna är i princip oförändrade, enligt Torgeby.

Som andra banker har SEB under coronakrisen erbjudit en del kunder som behövt det amorteringsfrihet. I SEB:s fall handlar det om drygt 40 000 kunder.

Effekterna av detta på bankens totala utlåningsvolym är dock små, enligt Torgeby.

– Det är väldigt små pengar. Det var 1 procent av 40 000 bolån som inte amorterades, säger han.

Han tillägger att banken räknar med att amorteringskraven kommer att återinföras snart.

Över sex miljarder till kreditförluster

Samtidigt varnar han för att blåsa faran över i coronakrisen.

Under 2020 satte SEB av drygt 6,1 miljarder för att täcka kreditförluster. Det mesta har handlat om utlåning till den norska olje- och gasindustrin, där den värsta perioden ser ut att vara över, enligt Torgeby.

Befarade och realiserade kreditförluster finns även i utlåningen till företag verksamma inom resor, besöksnäring och underhållningsindustrin.

– Men där har vi väldigt liten exponering, säger Torgeby.

Ett närliggande problem är de så kallade zombieföretagen, små och medelstora företag som bara har överlevt pandemin tack vare stödåtgärder.

– Vi har lägre konkurser nu än vad vi hade för ett år sedan. Det känns orimligt, säger Torgeby.

En våg av konkurser bland dessa företag skulle kunna få stora effekter på både arbetsmarknaden och finansmarknaden, varnar Torgeby.

Utesluter inte tredje våg

Han utesluter inte heller en tredje smittvåg eller motgångar när det gäller vaccineringsprogrammen, när han tittar framåt.

Pandemin har även ökat riskerna för stora korrigeringar nedåt av priserna på olika tillgångar, enligt Torgeby. Det gäller främst börsen men även bostadsmarknaden.

SEB-chefen ser en direkt koppling mellan rekordhöga prisnivåer och de runt 20 000 miljarder dollar som pumpats in i systemet av centralbanker och regeringar runt om i världen.

– Om de pengarna i framtiden inte finns kvar i systemet, vad innebär det för tillgångspriser? Det kan man också hänföra till en risk för fastigheter, inklusive boenden, säger han.