Svensk linje – hållbart investera i kärnkraft

Jo, kärnkraft är en hållbar investering, tycker regeringen och en majoritet i riksdagen. Men de är kritiska mot att EU-kommissionen ställer krav på färdigbyggt slutförvar och sätter ett stoppdatum för hur länge kärnkraften kan vara grönlistad.

Kärnkraft är en hållbar investering, tycker regeringen och en majoritet i riksdagen. Arkivbild.

Kärnkraft är en hållbar investering, tycker regeringen och en majoritet i riksdagen. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Politik2022-01-13 12:04

Senast den 21 januari ska EU:s medlemsländer lämna synpunkter på EU-kommissionens omtvistade förslag om gröna investeringar i den så kallade taxonomin. Kommissionen anser att både kärnkraft och naturgas ska kunna ses som hållbara energislag att investera i, åtminstone som en övergångslösning under omställningen från fossilt till grönt.

Den svenska ståndpunkten är att kärnkraften kan inkluderas i taxonomin.

– Det innebär inte att vi på ett allmänt, övergripande plan anser att kärnkraften är hållbar till sin natur, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till TT.

Sverige är dock inte helt nöjt med förslaget och vill se förändringar på främst två punkter. Det gäller att kärnkraften fått ett slutdatum för hur länge den ska klassificeras som hållbar investering – till 2045 – och att det finns krav på ett färdigt slutförvar.

– Vi är förbryllade över kommissionens föreslagna slutdatum och vi anser att slutförvar bör föreligga när behovet uppstår, och inte första dagen man överväger en kärnkraftsinvestering, säger Max Elger.

Stöd i riksdagen

Regeringens linje har stöd av en majoritet bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet håller inte med.

Regeringen har förflyttat sig i frågan om kärnkraftens plats i taxonomin under den utdragna processen.

Tidigare statsministern Stefan Löfven (S) KU-anmäldes två gånger i höstas för att han trotsade EU-nämnden och inte talade för kärnkraft som en hållbar investering på toppmöten i Bryssel. Även energiminister Anders Ygeman (S) har blivit KU-anmäld för detta.

– Sättet som regeringen uttrycker sig på har ändrats – det är ovedersägligen så – men jag skulle inte med säkerhet hävda att detta korresponderar med en förflyttning på ett ideologiskt plan, säger Max Elger.

Tanken med taxonomin är att pengar ska styras till projekt och energislag som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Det är en viktig del i EU:s arbete för klimatomställning.

Regelverket väntas få stor betydelse för olika projekts möjligheter att locka kapital för investeringar. I slutet av förra året klubbades merparten av reglerna, bland annat de som gäller skogsbruk, bioenergi och vattenkraft.

Men frågan om kärnkraft och gas fick skjutas upp, eftersom de har varit så omstridda.

Tysk och fransk press

Kärnkraftsländer med Frankrike i spetsen och gasländer med Tyskland som tung förespråkare har under lång tid försökt beveka kommissionen. Miljöorganisationer varnar nu för greenwashing, och Österrike hotar med att dra EU-kommissionen inför domstol.

EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans har gjort klart att även om naturgas och kärnkraft kommer att inkluderas i taxonomin, så betyder inte det i sig att de är gröna investeringar. Men kärnkraften är viktig om EU ska nå sina klimatmål och få ned utsläppen. Och naturgas är, enligt kommissionen, viktig i övergången när kol ska ersättas med förnybar energi.

Timmermans resonemang liknar alltså den svenska regeringens, med undantag för synen på naturgas. Inget parti i riksdagen vill klassa investeringar i naturgas som hållbara.

Fakta: Taxonomin – så klassas gröna investeringar

EU:s gröna taxonomi är ett slags verktyg för att kolla om investeringar är miljö- och klimatvänliga.

Syftet är att guida investerare så att pengar investeras i grönare verksamheter i stället för i verksamheter som inte är klimat- eller miljövänliga.

För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av sex olika klimatmål och samtidigt inte påverka de övriga negativt.

EU-länderna har fram till den 21 januari på sig att lämna synpunkter på förslaget om kärnkraft och naturgas. Därefter kan EU-kommissionen göra vissa justeringar innan slutförslaget presenteras. EU-parlamentet och rådet, alltså medlemsländernas regeringar, har sedan fyra månader på sig för att analysera förslaget.

Det är dock mycket svårt att stoppa ett slutligt förslag. Det kräver att minst 20 EU-länder går samman eller att en majoritet av EU-parlamentets ledamöter röstar för att förkasta hela förslaget.

Villkoren väntas träda i kraft den 1 januari 2023.

Huvuddelen av regelverket antogs i slutet av 2021. En stor minoritet på 13 medlemsländer hade då invändningar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!