I början av 2020 var priset på en dollar 9:36 kronor. När coronakrisen lamslog ekonomin i mars steg priset till som mest 10:36 kronor. Men sedan har den svenska valutan tagit revansch, och en dollar kostar nu 8:22 kronor.
Med en årsuppgång på 13,8 procent mot dollarn är kronan den valuta som utvecklats klart bäst av världens 36 största. På de andra pallplatserna kommer den australiska dollarn, upp 9,6 procent i år, och den danska kronan, plus 9,4 procent.
En av faktorerna bakom kronans revansch är helt enkelt att den var väldigt svag vid starten av 2020. En annan är att centralbanker i resten av världen har blivit lite mer som den svenska Riksbanken när det gäller räntepolitiken.
Svagare dollar
I december 2019 övergav Riksbanken minusräntan. Under året som följde har många centralbanker, framför allt Federal Reserve i USA, sänkt räntan rejält. Följden har blivit en starkare krona och en svagare dollar.
– Riksbanken har tidigare gått lite på tvärs mot resten av världens centralbanker. Men nu är svensk penningpolitik inte så extrem längre, säger Carl Hammer, analyschef på SEB.
Att svensk ekonomi klarat coronakrisen relativt bra bidrar också till att stärka kronan.
– I relativa termer har det gått helt okej för oss, tillväxten är bättre än de flesta andra länder. Valutamarknaden köper hos de länder som ser fundamentalt starka ut, säger Carl Hammer.
John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, använder det engelska uttrycket "flight to quality" – att kapitalet söker sig till säkra länder.
– Möjligen har förtroendet för den amerikanska ekonomin varit sämre nu, säger han.
Mindre inflation
Att kronan stärks gynnar traditionellt importen och slår mot exportindustrin. Men effekten nu är inte speciellt stor, enligt både Hassler och Hammer.
– Det går ganska bra för exportsektorn. De stora industrierna köper också väldigt mycket insatsvaror, som blir billigare när kronan stärks. Undantagen är råvaror som skog och malm, där kan man tänka sig att de får det svårare, säger John Hassler.
En annan viktig konsekvens av kronans revansch är att den redan låga inflationen får ännu svårare att stiga. Enkelt förklarat är många av produkter som konsumeras i Sverige importerade, och blir billigare av en stark krona.
Riksbankens inflationsmål är två procent, men den senaste siffran från november visar att inflationstakten bara är 0,2 procent.
– Det är väldigt viktigt att det finns ett förtroende för inflationsmålet. Det skulle kunna naggas i kanten om man år efter år misslyckas med att nå det. Så har det varit ett tag och det blir svårare och svårare ju starkare kronan blir, säger John Hassler.
Även Carl Hammer ser risker med en låg inflation.
– Om kronan stärks ytterligare kommer Riksbanken att bli alltmer fientlig, och försöka bromsa förstärkningen. Det skulle kunna leda till att de återgår till minusränta, säger han, och tillägger att han varken hoppas eller tror att Stefan Ingves och hans kollegor kommer att gå så långt.
Stärks mer
Under nästa år kan vi vänta oss en krona som fortsätter att bli starkare mot både dollar och euro, enligt SEB:s prognos. I mitten av 2021 tror storbanken att en euro kommer att kosta 9:90, och en dollar 7:80.
– Kronan är fortfarande undervärderad, och dollarn fortsätter att tappa mark. Samtidigt är den svenska tillväxten relativt stark, motiverar Carl Hammer.