Kronan har lyft med tolv procent mot euron sedan bottennappet pandemivåren 2020. Den svenska valutan pendlar därmed kring den högsta nivån på tre år. Mot dollarn är kronlyftet ännu större, plus 24 procent på knappt ett år.
Trycker ned ränteläget
Det hade kunnat vara bingo för Medelhavssemestern – eller långhelger i Paris och New York. Fast utrikesresor är ju som bekant inte helt enkla att rigga i pandemin. I stället kan svenskarna glädjas åt att den stärkta kronan gör importerade varor billigare. Och de som har bolån kan glädjas åt att kronförstärkningen trycker ned inflationen och därmed ränteläget.
Det kraftiga kronlyftet i pandemin har bidragit till att pressa den redan låga inflationen nedåt. Detta har piskat Riksbankens direktion, med Stefan Ingves, att ösa på med stödköp och fortsätta flagga för att det kan komma räntesänkningar.
Men pendeln verkar nu svänga. Inflationen har börjat ta fart i både USA, Europa och Sverige och de långa marknadsräntorna har lyft markant på senare tid, vilket gett upphov till börsturbulens.
Ingves kan dra på smilbanden
Som lök på laxen står Sverige inför den årliga utdelningsfesten från börsbolagen. Och det är inte bara aktieägarna som har skäl att skratta hela vägen till banken när utdelningarna nu tar fart igen efter fjolårets alla inställda utbetalningar. Även Stefan Ingves kan dra lite på smilbanden.
Totalt har börsbolagen flaggat för utdelningar på 223 miljarder kronor i år, enligt storbanken SEB:s beräkningar. Med kanske 40 procent av ägandet på börsen i utlandet innebär utdelningarna att flödet av kronor ut ur landet tar fart ordentligt, vilket enligt skolboken pressar kronan nedåt och inflationen uppåt.
– Det brukar absolut ha en tydlig säsongseffekt på kronan, från någonstans i slutet av mars till de två första veckorna i maj brukar kronan gå svagt på det, säger Karl Steiner, valutastrateg på SEB.
Konkret handlar det i år om uppåt 90 miljarder som under några hektiska vårveckor ska skickas iväg till utländska aktieägare. Detta ska dock balanseras mot inflödet av utdelningar från utländska bolag till svenska ägare – som normalt ligger något lägre än vad vi skickar iväg från Sverige.
Boräntorna kan stiga
Våren 2019 hamnade nettoutflödet av utdelningar på 25 miljarder, enligt SEB:s beräkningar. Pandemichocken 2020 vände dock upp och ned på allt, med ett ras för svenska utdelningar till utlandet till 17 miljarder. Flödet omvandlades därmed till ett nettoinflöde på 25 miljarder kronor, vilket i sin tur bidrog till att lyfta kronan.
Kronlyft eller inte i vår, det mesta talar för att Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på noll de närmaste åren. Detta utgör dock inget hinder för att boräntorna stiger ändå.
Inflationstrycket i USA har börjat ta fart, med draghjälp från en svagare dollar och president Joe Bidens nya gigantiska stödpaket på 1 900 miljarder dollar. Detta har tryckt upp den långa marknadsräntorna, inte bara i USA, utan även i Europa och Sverige.
– Det påverkar i sin tur bolåneinstitutens finansieringskostnader. Det blir nog ingen dramatik med boräntorna, men det är ändå uppåt, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Han påpekar samtidigt att det på lite sikt finns skäl att anta att kronan kan fortsätta uppåt, om vaccinationerna får bukt på pandemin och fart på återhämtningen.
– Den bästa gissningen är att riskaptiten fortsätter att förbättras. Det talar för att kronan kan stärkas under de närmaste sex månaderna, i alla fall mot euron, säger Isaksson.