Oron visar sig i form av tre förslag om tillkännagivanden till regeringen, en form av uppmaningar.

I det ena föreslår utskottet att kommunernas bolag Kommuninvest ska undantas från skatten eftersom det annars kan innebära att kommuner får högre kostnader för sina investeringar. Regeringen ombeds återkomma med ett förslag senare i år med innebörden att Kommuninvest slipper riskskatten. Kommuner och regioner bör också kompenseras för de ökade kostnader de får, anser utskottet

Det andra tillkännagivandet går ut på att regeringen ska se till att "lokalt förankrade banker" inte drabbas.

Det tredje handlar om att inhemska banker inte ska missgynnas i förhållande till utländska banker. Skatten är utformad så att den bara ska tas ut på de skulder som hör till bankers rörelse i Sverige.

"Utskottet ser en risk att utländska banker kan omstrukturera sin verksamhet till så kallad låneförmedling och därmed undgå riskskatten" skriver utskottet i sitt förslag till betänkande.

Skatten ska tas ut av kreditinstitut med skulder på mer än 150 miljarder kronor, från och med 2022. Den beräknas ge staten intäkter om cirka 5 miljarder kronor.

Fem av riksdagens åtta partier har lämnat särskilda yttranden, en slags extra markering om vad de anser om skatten trots att de avser att rösta ja.

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet tänker inte delta alls i beslutet.