När flygplatsen Long Thanh, fyra mil nordost om Ho Chi Minh-staden, är klar i sin första etapp väntas den kunna ta emot 25 miljoner resenärer och 1,2 miljoner ton last per år. Fullt utbyggd beräknas kapaciteten till 100 miljoner resenärer om året.
Samtidigt ska den i staden centralt belägna flygplatsen Tan Son Nhat byggas ut med en tredje terminal.
– Vietnam planerar att bygga ut sina flygplatser och svenska företag är intresserade av att exportera utrustning till detta. EKN har därför tillsammans SEK och Sveriges ambassad i Vietnam i ett brev berättat om det svenska exportkreditsystemet, säger EKN:s generaldirektör Anna-Karin Jatko.
Exportkreditnämnden (EKN) har ingått en så kallad avsiktsförklaring, ett försteg till en affär, med Vietnam på motsvarande 17 miljarder kronor.
Parisavtalet
Exportkreditnämnden har i uppdrag att tillsammans med det statliga bolaget Svensk Exportkredit (SEK) stärka svensk export.
EKN utfärdar kreditgarantier till företag för att de ska kunna ingå affärer även i svåra länder. Myndigheten, som finansieras av företagens premier, agerar som ett slags försäkringsbolag om företag riskerar att inte få betalt.
Regeringen styr myndigheten, dels genom ett regleringsbrev, dels en instruktion. I regleringsbrevet som trädde i kraft i början av 2021 ställer utrikesdepartementet högre krav än tidigare om att värna klimatet. EKN måste nu redovisa hur kreditgarantier klimatanpassas i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och inte skapar "inlåsningar i fossilberoende".
Generaldirektör Anna-Karin Jatko konstaterar att det inte finns något politiskt beslut om att inte ställa ut exportkreditgarantier till flygplatser.
– Om Vietnam är intresserat av svenska varor och tjänster och eventuella långivare vill försäkra betalningsrisken hos EKN, så gör vi en sedvanlig hållbarhetsanalys. Det finns i stunden ingen sådan ansökan och inga sådana diskussioner.
Och det finns heller ingen anledning att dra tillbaka en avsiktsförklaring eftersom den inte innebär något som helst åtagande, framhåller Jatko.
– Om det här skulle bli aktuellt kan jag konstatera att det skulle behövas en väldigt omfattande hållbarhetsanalys för ett eventuellt beslut. Det finns i dag begränsningar vad gäller utställning av exportgarantier för utvinning av olja, kol och gas. Den här typen av väldigt stora projekt ställer ju höga krav.
Ställa om resandet
När miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i april presenterade att regeringen vill lägga ned Bromma flygplats i Stockholm, framfördes att regeringens trafikpolitik går ut på att ställa om resandet från klimatpåverkande transportslag till mindre klimatpåverkande, från flyg till järnväg.
SD:s miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen är positiv till att Sverige jobbar för att stärka svenska företags export, även till flygindustrin. Men regeringens besked om Bromma rimmar inte med avsiktsförklaringen i Vietnam.
– Det finns en dubbelmoral i att man kämpar för att lägga ned svenska flygplatser via egna initiativ, samtidigt fortsätter världen att rulla på som den gör.
– Det blir uppenbart att det är symbolpolitiska åtgärder i Sverige där regeringen försöker meddela att man är ute efter att rädda klimatet, säger Martin Kinnunen.
Både SD och Moderaterna vill stoppa avvecklingen av Bromma, i M:s fall ska beslutet skjutas upp till 2038 för att säkra utbyggnad av Arlanda.
Lars Hjälmered, Moderaternas närings- och energipolitiske talesperson, tycker också att EKN ska kunna stötta projekt inom flygindustrin utomlands om det sker en hållbarhetsgranskning. Affärerna kan säkra skatteintäkter i Sverige.
– Men det är en påfallande skenhelighet som pågår av regeringen. Det är helt rimligt att påpeka att regeringen tar initiativ för att stänga en viktig flygplats för Sverige med ena handen, och med sin andra hand sitter med ett verktyg som bidrar till flygutbyggnad i ett annat land. Det visar på symbolpolitikens baksida, när politiken är som sämst.
Byggandet av den nya flygplatsen utanför Ho Chi Minh-staden inleddes vid årsskiftet och den första etappen beräknas enligt vietnamesiska medier vara klar för trafik någon gång 2025. Ännu uppges inte landet ha bestämt om man väljer svenska leverantörer.