Mattias Bornstedt bor med sin familj i Arvika. I tre år har han jobbat som maskinoperatör i norska Kongsvinger. Han är en av dem som drabbats.

– Det känns inte rätt att man kan ta sådana beslut som gör att folk hamnar på golvet utan att någon tar ansvar för det, säger han.

Den 28 januari stängdes gränsen mot Norge och Bornstedt kunde inte längre ta sig till jobbet. Han kan inte få ersättning från norska a-kassan, för då måste han stå till förfogande för arbetsmarknaden i Norge och det kan han inte. Han kan inte få svensk a-kassa för då måste han först ha jobbat minst sex månader i Sverige, och det har han inte.

Och något permitteringsstöd kan han inte få, för han är inte permitterad. Arbetsgivaren vill att han ska jobba.

– Vi hamnar utanför alla system. Vi sitter här och vet inget, säger han uppgivet. Ena dagen var allt precis som det varit. Och nästa dag förlorade familjen en hel inkomst.

Lånar av föräldrar

Ändå ska räkningarna betalas.

– Man vill inte tänka på vad som ska hända med ekonomi. Vi har fått ett lån från min frus föräldrar som räcker en och en halv månad. Sedan vet vi inget, säger han.

Och han är inte ensam. Kent Hansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Strömstad, uppskattar att det att bara i hans kommun kan handla om 500 personer. Och liknande siffror kan gälla för andra gränskommuner efter den svensk-norska gränsen.

– Det här slår hårt. Det måste lösas och det klarar inte kommunen. Det måste statsmakterna göra och det snabbt. Vi kan inte ha folk som står utan försörjning, säger Kent Hansson.

Frågan är nu uppe på ministernivå. Där svenska och norska ministrar debattera hur man ska hitta en väg framåt. Frågan var uppe i norska stortinget på torsdagen och ska diskuteras i Nordiska rådet på fredagen.

– Det är en ohållbar situation som gränspendlarna försatts i. Vi har en pågående dialog med den norska regeringen för att få i gång arbetspendlingen igen, säger Anna Hallberg, utrikeshandelsminister, till Sveriges Radios Studio ett.

Norrmän undantagna

När Sverige beslutade att stänga gränsen mot Norge undantogs de norska gränspendlarna som tillåts resa in i Sverige. Men den lösningen är alltså inte ömsesidig. Många frågar sig nu om det bara handlar om en norsk strategi att hindra spridningen av smittan.

– Norge tycker att Sverige har haft ett generellt sätt dåligt strategi för att hantera coronan och då betyder det att man inte behöver vara så lösningsorienterad. Där finns det en politisk underton, säger Maria Kvarnbäck, kommunikationschef på Strömstad kommun.

Och Kent Hansson går ännu längre.

– Jag är helt övertygad om att gränsstängning inte bara handlar om att hindra smittspridning utan att det också handlar om att man sett hur stort handelsläckaget är. Även om ingen säger det uttryckligen tror jag att det också ligger i potten.

"Skakas för grunden"

Svinesundskommittén, ett gränsöverskridande organ som arbetar för att integrera regionen, varnar i en skrivelse för de långtgående konsekvenserna av gränsstängningen. ”Pandemirestriktionerna håller på att slå sönder en sedan årtionden väl fungerande arbetsmarknad", skriver kommittén med adress till både den svenska och norska regeringen.

– Hela det nordiska samarbetet skakas för grunden i samarbetet är den gemensamma arbetsmarknaden, säger Elise Hellström, vd för Svinesundskommittén.

Och hon får medhåll av Kent Hansson.

– Man gjorde en deklaration att regionen skulle vara världens mest integrerade område. Men det är ju bara en pappersprodukt. Den kan vi skicka all världens väg snart.

Anna Hallberg flaggar ändå för att situationen inte kan få fortgå hur länge som helst.

– Vi har ett ansvar för det handlar om svenska medborgare. Vi måste lösa frågan. Vi tittar på alla möjligheter, förklarar hon i Sveriges Radio.