Allt fler har skulder hos Kronofogden – och de som redan lever med små marginaler är extra sårbara i ekonomiskt tuffa tider. Om en skuld inte kan betalas på något annat sätt kan myndigheten fatta beslut om löneutmätning, där arbetsgivaren varje månad drar en del av inkomsten som används för att betala av skulden.

Just nu pågår omkring 100 000 löneutmätningar där cirka 400 miljoner kronor per månad drivs in, enligt Kronofogden.

Den som får sin lön utmätt lever på existensminimum och får behålla ett så kallat förbehållsbelopp, där boendekostnaden plus ett normalbelopp som ska täcka levnadskostnader ingår. Till följd av inflationen och höjda priser på mat och el har normalbeloppet i år höjts och ligger nu på 5 717 kronor för en ensamstående vuxen.

– Det är tufft att ha en pågående löneutmätning och det har inte blivit lättare på senare tid med prisökningarna. Jag personligen skulle inte vilja ha det eller klara av det just nu, med 5 717 kronor i månaden till allt utöver hyran. Pengarna ska räcka till mat, till kläder, till telefoni, internet och så vidare, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

"Ond spiral"

Hur länge en löneutmätning pågår beror bland annat på skuldens storlek, räntan och vilken summa som dras. I bland handlar det om någon enstaka månad – men i bland fortsätter de år efter år, enligt Davor Vuleta. Det kan då röra sig om äldre skulder med höga räntor, till exempel banklån från 90-talet.

– Det kan finnas de som har betalat mer än den summa som var kapitalskulden, alltså grundskulden. Men på grund av de höga räntorna så biter det ingenting på skulden, utan man betalar och betalar av räntorna, men ändå så har man större skuld än vad man haft från början.

– Det har vi flaggat för och efterfrågat att man skulle göra om lagstiftningen, så att man betalar dem först på kapitalbeloppet i stället för räntan.

Vid beslut om en löneutmätning tar Kronofogden inte heller hänsyn till om de skuldsatta har andra pågående avbetalningar, vilket riskerar att leda till att de får nya skulder, enligt Davor Vuleta.

– Det finns en risk att man inte klarar av sina andra åtaganden, om man har andra lån eller krediter som man har avbetalningar på. Det kan hända att de blir försenade och man riskerar att de också skickas till Kronofogden. Då blir det den här onda spiralen.

"Kostar samhället"

När en löneutmätning pågår länge kan det leda till att personen accepterar att det dras pengar på lönen och får det svårare att ta sig ur situationen, enligt Davor Vuleta. Konsekvenserna av att vara skuldsatt är bland annat ekonomiskt utanförskap, socialt utanförskap, psykisk ohälsa och självmordsbenägenhet.

– Att ha skulder som man inte kan betala kostar individen, det kostar familjen och det kostar samhället.

Davor Vuleta råder den som har problem med skulder att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare, där man gratis och anonymt kan få hjälp att se över sina inkomster och utgifter.

– I de fall där det är väldigt hög överskuldsättning, där man inte kan betala under överskådlig tid, kan man ansöka om skuldsanering. Då är det fem år maximalt som man ska betala på skulden och sedan skrivs den av.