Studien handlar om perioden från 1987 till 2016, med beräkningar för varje år. Den har nyligen blivit publicerad i tidskriften Social Indicators Research.

Under de 30 åren syns en tydlig förändring. I början var ensamstående kvinnor den största gruppen bland fattiga med arbete. Nu har alltså invandrarmän tagit över.

Forskarna drar slutsatsen att Sveriges politik för jämställdhet mellan könen har varit lyckad, medan integrationen av invandrare varit sämre.

Studien utgår dels från hushållens disponibla inkomst, enligt ett visst mönster, dels varje persons inkomst av arbete, och dels den gängse definitionen av relativ fattigdom.

Inga studerande

Till skillnad från många liknande studier, tog man enbart med personer som hade en arbetsinkomst som var minst 60 procent av medianen.

– Vi ville få bort ungdomar och andra som i huvudsak studerar, men arbetar lite grand. Den gruppen kan inte betraktas som att de huvudsakligen är i arbete, säger Birgitta Jansson, docent i socialt arbete, som gjort studien tillsammans med Lovisa Broström.

Egenföretagare finns med, och har klassats enligt den lön de tagit ut ur företaget.

Två procent av den arbetande befolkningen i åldern 18 till 64 år var fattiga 2016. Utrikes födda män mellan 30 och 49 år var största kategori inom gruppen.

Kvinnorna, då?

– Utrikes födda kvinnor har i allmänhet lite högre utbildningsnivå än utrikes födda män, säger Birgitta Jansson.

Svårt byta upp sig

Männen i gruppen har ofta lågbetalda serviceyrken.

Men ett närmast motsatt fenomen påverkar också. Det finns invandrarkvinnor som inte jobbar alls, eller i varje fall inte så mycket att de kommit med i denna studie.

– De kan vara fattiga, men ingår inte just här, säger Birgitta Jansson.

De arbetande, fattiga männen har ytterligare ett problem att brottas med.

– Att gå från ett lågbetalt till ett medelbetalt jobb är svårare i dag än det var tidigare, i slutet på 1980-talet, säger Birgitta Jansson.

"Gigekonomi"

Forskarna utgår, tills vidare, från att gruppen arbetande fattiga är ungefär lika stor nu som 2016.

– Men de kan ha blivit fler, eftersom vi fått en större "gigekonomi", påpekar Jansson.

Gigekonomi kännetecknas av att arbetskraft anlitas för avgränsade uppgifter eller projekt, utan att en långsiktig anställningsrelation uppstår. Foodora, Amazon och Uber är exempel på företag inom gigekonomin.