Swedbanks boindex för första kvartalet i år visar att hushållens chanser att få tag på en vettig bostad som de har råd med minskar i hela landet. I snitt måste hushållen lägga 27 procent av sin disponibla inkomst på boendet. Ännu större del krävs i storstäderna.

– Vi börjar närma oss smärtgränsen, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna.

Han ser de stigande bostadspriserna som ett stort problem. Vanligt folk, med vanliga inkomster, får lägga allt större del av sin disponibla inkomst på boendet, och det gäller inte bara i storstäderna. Även i städer som Borlänge, Halmstad, Trollhättan och Östersund har det blivit allt dyrare att bo.

– Folk börjar upptäcka att det blivit för dyrt i storstäderna och flyttar ut, säger Arturo Arques.

Cecilia Hermansson, som forskar om fastigheter och finanser på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, konstaterar att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, och att pandemin och hemmajobbandet kan ha förändrat både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Vi kanske inte behöver bo nära storstäder nu när vi har upptäckt att vi kan arbeta hemifrån, förklarar hon.

Stad och land utjämnas

– Att priserna stiger ute i landet kan driva utvecklingen mot en utjämning av priserna mellan stad och landsbygd. Vi kan ha fått större och färre arbetsmarknadsregioner när man kan arbeta hemifrån, säger hon.

Men frågan är vilka som är vinnare när priserna rakar i väg som nu. Arturo Arques anser att det framför allt är bostadsutvecklarna, som bygger och säljer nya bostadsrätter. Men också andra, som säljer mark och insatsvaror för byggen är vinnare, enligt honom. Även bankerna tjänar pengar på boprisrallyt, medger han, men bankerna har ändå en bromsande funktion då de kreditprövar låntagarna och nekar lån till dem som inte har råd, tycker Arturo Arques.

– Förlorarna är de som står utanför bostadsmarknaden, säger han, och pekar på både unga som får en första bostad och par som skiljer sig.

Cecilia Hermansson ser också de som står utanför bostadsmarknaden som de stora förlorarna.

De som väl är inne på marknaden är dock vinnare, tycker hon, liksom de runtomkring som säljer nya bostadsrätter och mark, och som lånar ut pengar.

Ökade klyftor

Men prisökningarna gör att klyftorna mellan dem som är inne på marknaden och de som står utanför växer. Den strukturella bostadsbristen ökar, förklarar hon. Med det menar hon en bostadsbrist som inte beror på sociala faktorer, utan bara beror på att folk inte har råd.

– Det kan också bli så att det går i arv. Föräldrar som bor i hyresrätt har svårare att hjälpa sina barn till bostad, eftersom många föräldrar belånar sina bostäder för att hjälpa barnen, säger hon.

Frågan är vad som kan stoppa utvecklingen av bopriserna.

Cecilia Hermansson ser inget slut på prisökningarna, så länge räntorna är låga. Och det ser de ut att förbli, enligt Riksbankens ränteprognoser, konstaterar hon.

– Svaret är nog att priserna fortsätter att stiga, och folk blir mer och mer skuldsatta, säger Cecilia Hermansson.