Varje år görs en avsättning på totalt 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till den allmänna pensionen. Merparten, 16 procent, går till inkomstpensionssystemet. Resterande 2,5 procent går till premiepensionen som är den del som är öronmärkt för en specifik person och där spararen själv kan välja fonder.
Enligt Swedbanks beräkningar skulle en omfördelning av avsättningen där 5 procent betalas in till premiepensionen och 13,5 procent till den allmänna pensionen kunna ge en stor positiv effekt på den slutliga pensionen.
– Avkastningen på premiepensionen väger upp för minskningen av inkomstpensionen. För en grundskollärare handlar det om 1 400 kronor mer varje månad och för en byggnadsarbetare 1 700 kronor mer, före skatt, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.
Att byggnadsarbetaren får mer beror bland annat på att denna grupp vanligtvis kommer in tidigare på arbetsmarknaden än lärarna, enligt henne.
Högre risk
Beräkningarna grundar sig på historisk avkastning i premiepensionen, vilket ju som man brukar påpeka, inte är någon garanti för framtida avkastningen.
Därför innebär mer pengar exponerade mot börsen via fonder en högre risk. Men en lång sparhorisont talar ändå för ett högre risktagande, anser Madelén Falkenhäll. Beräkningarna är gjorda för personer som är nya på arbetsmarknaden.
– Sedan man införde premiepensionen har man haft en historisk avkastning på 6,5 procent. Sparar man på lång sikt är sannolikheten stor att man får en bra avkastning, säger hon.
En undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank visar att en majoritet är positivt inställda till att delar av pensionen kan placeras på börsen.
Justeringar i systemen
Banken har också räknat på vad en förhållandevis liten justering av tjänstepensionen skulle göra för skillnad i de framtida pensionärernas plånböcker. Om arbetsgivarna skulle göra en avsättning på 6 procent av lönen i stället för 4,5 procent skulle det ge 1 300–1 400 kronor mer före skatt för nämnda yrkesgrupper.
– Det handlar inte om så stora belopp extra som arbetsgivaren behöver betala in varje månad. För grundskolläraren rör det sig om 475 kronor mer i månaden, säger Madelén Falkenhäll.
Hon tror visserligen att en sådan förändring tänkbart skulle kunna påverka lönesättningen med minskad ökning något år, men att det i slutänden ändå gynnar löntagaren.
Enligt beräkningarna skulle förändringarna av avsättningarna till premiepensionen och till tjänstepensionen tillsammans ge en effekt som för grundskoleläraren innebär en ökning från 65 procent av slutlönen i pension till 76 procent. För byggnadsarbetaren blir förändringen från 70 procent till 82 procent av slutlönen i pension.
– Det här är görliga saker. Det handlar inte om att göra om hela systemet. Det är mer kalibreringar på ett sätt som kan vara en möjlig väg och ge stor effekt tillsammans, säger Madelén Falkenhäll.
"Diskussion behövs"
Kristina Kamp, pensionsexpert på Min Pension, ser fördelar med en större inbetalning till premiepensionen, men kanske främst om den totala avsättningen till pensionen höjs. Det som betalas in till inkomstpensionen i dag ska täcka pensionen för dagens pensionärer.
– Med det som placeras på kapitalmarknaden tar man naturligtvis en risk. Men premiepensionen är i sig ett sätt att sprida risk. Där kan du placera pengar över hela världen och du har en väldigt lång spartid. Inkomstpensionens utveckling är väldigt beroende av utvecklingen i Sverige, säger Kristina Kamp.
– Det är bra att den här diskussionen lyfts, om hur vi kan lyfta våra pensioner.