Så mycket äter avgiften på ditt sparande

Avgifterna kan skilja sig mycket åt mellan olika fonder och det bör man som sparare vara medveten om, enligt experterna. För på lite sikt påverkar avgifterna utfallet av ditt sparande avsevärt. Hur mycket beror på sparbelopp och tidshorisont.

För att greppa avgiftens betydelse kan man börja med att titta på hur mycket pengar man skulle haft utan avgifter. Den som sparar 1 000 kronor per månad, i en fond med en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, skulle utan avgift ha ett totalt kapital på nästan 3,8 miljoner kronor efter 45 år. Men med en avgift på 1,7 procent försvinner 1,6 miljoner kronor av kapitalet. Hade avgiften varit 1,0 procent hade den totala kostnaden blivit 1,1 miljoner kronor.

– På en lång sparhorisont blir det väldigt mycket pengar. En avbränning på 1,7 procent under så lång tid nöter effektivt ned kapitalet, säger Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza.

Hade avgiften i stället varit 0,2 procent hade kostnaden blivit 243 000 kronor.

Avgiftens betydelse

Är sparhorisonten kortare blir den totala kostnaden naturligt lägre men dock inte att förringa.

Den som sparar 1 000 kronor i månaden i 20 år, i en fond som avkastar 7 procent per år, skulle, om det inte funnits avgifter, ha sparat ihop 521 000 kronor. Om fonden kostar 1,7 procent kommer spararen att ha betalat totalt 100 000 kronor i avgifter under spartiden.

Med ett sparande på 3 000 kronor per månad i 20 år hade totalbeloppet, utan avgifter, landat på knappt 1,6 miljoner kronor. Men med en kostnad på 1,7 procent blir den totala avgiften över spartiden 300 000 kronor. Men med en avgift på 0,2 procent hade kostnaden i stället varit 39 000 kronor.

Generellt är så kallade indexfonder billigare än aktivt förvaltade aktiefonder. Fondavgifter mellan 0,2 procent för en indexfond och 1,4 procent för en aktivt förvaltad fond är vanliga. Inom pensionssystemet är avgifterna på Pensionsmyndighetens fondtorg rabatterade. Myndigheten har nu 0,2 procent som nytt riktmärke för låga avgifter på globala aktieindexfonder på myndighetens fondtorg. Tidigare låg riktmärket på 0,4 procent, men har sänkts nu i maj.

– Snittet för en aktivt förvaltad fond i Sverige ligger på 1,2 procent i avgift. Ju mer nischad en fond är desto dyrare brukar den vara, säger Nicklas Andersson.

Jämför med andra

För att avgöra om en fond är rätt prissatt behöver man ha koll på ett antal saker. Att titta på fonder inom samma kategori kan vara bra för att jämföra avkastning i förhållande till kostnad. Har fonderna presterat bättre än sitt jämförelseindex är en fråga man bör söka svar på. Av aktivt förvaltade fonder som kostar en slant ska man kunna förvänta sig det, anser Nicklas Andersson. En genväg kan vara att titta på vilken rating det oberoende analysföretaget Morningstar har gett fonden.

Om det går att få samma avkastning, eller bättre, i en fond som kostar mindre är det läge att byta. Dock finns ju alltid brasklappen att historisk avkastning inte är en garanti för hur det kommer att gå i framtiden.

Att kolla upp vem som förvaltar en fond kan ge en vink om hur det kommer att gå.

– Det är ju inte så att förvaltarens kunskap nollställs varje år. Har det till exempel varit samma förvaltare under hela perioden som har lyckats bra är det en indikation, säger Nicklas Andersson.

Inte alltid dåligt

Även om billiga indexfonder ofta förespråkas som en grund i ett sparande, betyder det inte att dyrare fonder per definition är dåligt, enligt honom.

– Förhoppningsvis så leder ju en dyrare fond till överavkastning som ändå gör det hela ekonomiskt rationellt, förhoppningsvis, säger Nicklas Andersson.

När avgiften i fonden är över 1,5 procent börjar det anses som dyrare och då bör man göra sin läxa.

– Om den har en förvaltningsavgift på över 2 procent bör man absolut dra öronen åt sig och informera sig om varför den är så dyr, säger Nicklas Andersson.