Att nedstängda samhällen, tillbommade industrier och låsta butiker slår hårt mot ekonomin har alla varit överens om, men i vilken omfattning har man inte vetat. Förrän nu. När Europas länder presenterar bruttonationalprodukten (BNP) för andra kvartalet blir det facit – med idel knallröda siffror.
– Det är ett dystert facit som visar på kraften i coronakrisen. Jag som ekonom har aldrig sett sådana här siffror tidigare, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
I Spanien krympte BNP med 18,5 procent jämfört med första kvartalet, det största fallet i EU. Italiens ras låg på 12,4 procent och Frankrikes på 13,8 procent. EU-ländernas samlade BNP minskade med 11,9 procent, medan enbart euroländernas sammanlagda nedgång var 12,1 procent under andra kvartalet.
Även på andra sidan Atlanten såg det mörkt ut. USA:s BNP minskade med 9,5 procent jämfört med första kvartalet.
– Vanligtvis när vi pratar om BNP-fall är det några tiondelar under nollstrecket, nu har Spaniens ekonomi krympt nästan 20 procent under ett kvartal, säger Robert Bergqvist.
Svenska prognoser ljusare
De svenska siffrorna publiceras först onsdagen den 5 augusti, men prognoserna ser betydligt bättre ut än övriga länder. SEB spår ett fall på 8 procent under andra kvartalet jämfört med det första, medan storbankskollegorna Nordea och Handelsbanken spår 8,5 procent respektive 7 procent.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, säger att det ser ut som att Sverige har klarat sig bättre än många andra länder under första halvåret. Jämfört med våra nordiska grannar är skillnaden dock mindre.
– Svensk ekonomi var en av få som inte hade en nedgång alls i första kvartalet, till att börja med. Under andra kvartalet ser nedgången ut att bli dramatisk även här, men inte lika dramatisk som i andra länder, säger han.
De uppseendeväckande siffrorna i övriga Europa speglar framför allt de nedstängningar som gjordes i april och maj. Det gör den här krisen unik, enligt Isaksson.
– Normalt orsakas ekonomiska kriser av ekonomiska obalanser. Den här gången är det en extern chock, ett aktivt beslut att stänga ekonomin för att stoppa pandemin. Den dramatiska inbromsningen speglar just det.
Bättre för Sverige
Robert Bergqvist tror att det kan finnas fler förklaringar till Sveriges fördel, bland annat hur olika länders ekonomiska struktur ser ut. Till exempel är vi i Sverige inte lika beroende av turism som länderna i södra Europa.
– Ska man jämföra Sverige med Europa är det därför mer rättvisande att jämföra med Tyskland. Tysk BNP föll med 10 procent, så vi bedömer ändå att det går bättre för Sverige.
Dessutom tror han att svenskarna haft lättare att ställa om till ett mer digitalt liv, bland annat eftersom vi redan innan hade gjort nätshopping till en vana. Men samtidigt är Sverige ett litet, exportberoende land som påverkas starkt när övriga Europa går på knäna.
– Även om vi kan hålla igång den inhemska ekonomin så sänker exporten Sverige, det kan vi inte skydda oss mot. 70 till 75 procent av vår export går till just Europa så utifrån det perspektivet är det viktigt att de kommer på fötter igen, säger Bergqvist.
Inte hela bilden
Båda ekonomerna lyfter vikten av att de europeiska siffrorna är just preliminära och därmed kan komma att revideras. De skickar dessutom med en brasklapp om att pandemin fortfarande pågår för fullt – och att det därför är vanskligt att rangordna vilket land som klarat sig bäst.
– Jag tycker att det är för tidigt. För att dra några långtgående slutsatser måste vi vänta minst ett år, kanske två, säger Torbjörn Isaksson.
Han får medhåll av Robert Bergqvist:
– Jag skulle vilja ha den här diskussionen om ett år. Innan man slår fast vilken strategi som har varit bäst, både för sjukvården och för ekonomin, måste vi ha hela bilden. Det har vi inte än.