Historisk rättegång mot Google – kan splittras

Använder mobilanvändare Googles sökmotor för att den är bäst – eller för att de är lata? Det är en av de avgörande frågorna när USA:s första monopolrättegång på lång tid avgörs. Det handlar om enorma summor pengar, de största namnen i teknikvärlden och om att ett av världens mest värdefulla företag behöver splittras.

Rättegången mot Google kan få stor betydelse, enligt experter. Arkivbild.

Rättegången mot Google kan få stor betydelse, enligt experter. Arkivbild.

Foto: Richard Drew/AP/TT

Tech2023-11-10 10:11

Varje år slänger Google miljarder på att vara den förinställda sökmotorn på Iphones, Galaxys och andra produkter utanför Europa. Rättegången i USA ska avgöra om det är okej.

– Den kommer att avgöra inte bara om Google får fortsätta med en del av sina affärsseder, utan också om andra företag som Apple och Microsoft tillåts göra liknande saker, säger James Ivory, professor i mediestudier vid Virginia Tech.

Justitiedepartementet i USA anser att Google med hjälp av betalningarna befäst sin dominans, och därmed förhindrat konkurrenter som Microsoft och Duckduckgo att knipa marknadsandelar. I dag använder nio av tio Google som sökmotor.

Google säger att användarna med några knapptryck kan välja en annan sökmotor som startalternativ i webbläsaren.

– Googles försvar är att de inte är monopolistiska för att de har sådan utmärkt sökmotor. De dominerar marknaden för att de är överlägsna. De hindrar inte konkurrenterna, utan de är helt enkelt bättre, säger Ivory.

Stora namn

Men pengarna talar ett annat språk. 2021 betalade Google totalt 26,3 miljarder dollar för att vara det det förinställda valet när man exempelvis öppnar Safari på Iphones, och en rad andra plattformar.

– Justitiedepartementet argumenterar för att Google förhindrar andra företag från att ha fri tillgång till marknaden av sökmotorer och i förlängningen annonserna, genom att Google spenderar så mycket pengar för att trycka ut andra från den marknaden, säger Ivory.

Några av techvärldens absolut största namn har vittnat i rättegången. Microsofts vd Satya Nadella, Google vd Sundar Pichai och Apples tjänstedirektör Eddy Cue, har alla varit i vittnesbåset. Nadella vittnade om att inte ens Microsoft, med sina enorma resurser, lyckas ta några betydande marknadsandelar på sökmotorsidan.

Experter har pratat om vanans makt. Många reflekterar inte över vilken sökmotor de använder, ännu färre bemödar sig att klicka in sig i menyer för att byta.

Nadella varnade för att Googles dominans kan få följdeffekter. Den enorma mängden data företaget samlar kan användas för att träna AI.

– Det kommer att bli ännu svårare att konkurrera i AI-åldern med någon som har den grundläggande fördelen, sade han.

Övertaget gör att företag tvingas anpassa sig till Google för att komma högt upp i sökningar. Bolaget kan sätta höga annonspriser, då företag är pressade att använda sig av deras tjänster om de vill synas. Google samlar också information för att rikta reklam mot användare.

– Den här rättegången är viktig för många som inte riktigt bryr sig, men vars vardagsbeslut ändå påverkas mycket av Google.

Förlust kan bli vinst

Vad kan då rättegången, som börjar närma sig slutet, leda till?

James Ivory säger att det kan bli dryga böter eller att Google tvingas ändra på sina metoder, vilket i sin tur kan få följdeffekter för andra teknikjättar och påverka om röstassistenter, appbutiker och karttjänster också ska vara valbara.

Justitiedepartementet använder sig av lagstiftning från 1890 som använts för att splittra allt för mäktiga företag. Men få verkar tro att det ska gå så långt den här gången, även om röster lyfts för att Google ska tvingas sälja exempelvis webbläsaren Chrome.

I Europa, där mobilanvändare på Androidtelefoner sedan 2020 får välja sökmotor när webbläsaren startas för första gången, ser Google ut att ha behållit dominansen.

Professor Ivory lyfter fram att Google kanske kommer att fortsätta att vara förstahandsvalet för användarna, även om bolaget inte får köpa förinställningen.

– Då kan Google behålla sin marknadsandel, men också spara miljarder på att inte behöva ha exklusivitetsavtal. Då kan resultatet av den här megarättegången bli att Google sparar pengar.

Fakta: Andra viktiga kartellrättegångar i USA

Lagen mot kartellbildning i USA infördes 1890 och kallas Sherman Anti-Trust Act, som infördes för att motverka att företag bildade kartell genom att placera sina aktier i gemensam ägarstruktur (trust) som delade ut vinsterna.

+ Microsoft. 1998 inleddes rättegången som handlade om det var okej att ha Internet Explorer förinstallerad på Windows, vilket drabbade bland annat konkurrenten Netscape, vars Navigator kostade pengar. År 2000 dömde domaren att företaget skulle splittras i två delar, något som upphävdes av en appellationsdomstol. En överenskommelse fattades, där Microsoft ändrade en del av sina affärsseder.

+ AT&T. Jätten AT&T hade under 1900-talet byggt upp en dominans när det gällde telefonnätet i USA, det så kallade Bell-systemet. 1982 gick företaget med på att splittra bolaget i sju mindre regionala operatörer.

+ Standard Oil. 1911 tvingades oljejätten, som kontrollerade i princip all oljeproduktion i USA, att dela upp sig i 33 företag.

Fakta: National Archives, The New Yorker, Business Insider, med flera.


Fakta: USA mot Google

USA:s justitiedepartement har under tre år utrett om Google använt sin dominerande ställning på ett olagligt sätt. Fallet beskrivs som det största och viktigaste i den moderna interneteran.

Departementet argumenterar för att Google befäst sitt monopol på sökmotormarknaden genom att bland annat betala Apple och Samsung för att ha sin sökmotor förinställd på mobiler, vilket gjort det svårare för konkurrenter.

Rättegången inleddes den 12 september, beräknas pågå i tio veckor och hålls i distriktsdomstolen för Columbia i huvudstaden Washington DC.

Innan rättegången startade hade sidorna avsatt 150 personer och skapat fem miljoner dokument.

Flera förhör och dokument har hållits hemliga på Googles begäran, vilket lett till kritik.

Domaren Amit Mehta, som utsågs av Barack Obama, kommer enhälligt att fatta beslut efter rättegången.

Källa: The New York Times, Bloomberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!