– Det är bekymmersamt om anslagsökningar äts upp av ökade kostnader för underhåll. Pengar behövs till nyinvesteringar för att klara klimatomställningen och då kan inte underhållskostnaderna dra iväg, säger Eneroth.
Samtidigt som Trafikverket lägger fram sin inriktningsplan för satsningar på väg och järnväg för tiden från 2022 och drygt tio år framåt får verket ett uppdrag. Det handlar om att analysera och utreda vad som ligger bakom ökade kostnader vid upphandling och under själva genomförandet av projekt. Tidigare har verket ombetts se över sina egna rutiner vid upphandling.
Drog iväg
Eneroth säger att det var tydligt förra året att entreprenörernas kostnader började dra iväg på ett sätt som inte går att se i övriga branscher.
I inriktningsplanen gör Trafikverket klart att man vill satsa på att "vårda det vi har" snarare än att bygga nytt. Det kan innebära att sådant som nya stambanor, de omdiskuterade höghastighetsbanorna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skjuts ännu längre bort i tiden, åtminstone vad gäller hela sträckorna.
Det behövs om den ökande trafiken på både järnväg och väg nöter ner de befintliga vägarna och spåren ännu mer. Trafikverkets kalkyl utgår ifrån det uppdrag Eneroth och regeringen givit dem, att räkna på vad den gällande ramen, jämfört med alternativ med 20 procent mer i anslag, skulle räcka till. Utan de där 20 procenten ovanpå hävdar Trafikverket att det är underhåll som pengarna räcker till.
– Det gäller att hitta en balans mellan det som är underhåll och nyinvesteringar. Naturligtvis kommer det också att bli en diskussion om hur mycket vi har råd med framöver, vad är ambitionen, säger Eneroth.
Men ska klimatkraven klaras i transportsektorn, där utvecklingen går åt fel håll, kommer det att krävas mer.
– Inte minst för att kunna elektrifiera transportsektorn, säger han.
Är obegripligt
Trafikverket framhåller att om övergången till biodrivmedel och eldrift inte går bra, eller så snabbt som det behövs, skulle det krävas högre bensinpris för att få vägtrafiken att minska så mycket så att klimatmålen klaras. Verket talar om uppskattningsvis 50 kronor litern.
– Det är ett för mig helt obegripligt scenario. Jag förstår inte hur Trafikverket resonerar.
– Det är inte realistiskt, det skulle orsaka stora bekymmer och klyftor i landet, inte minst där man är helt beroende av bilen, säger Eneroth.