USA:s president Joe Biden och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har varnat Rysslands president Vladimir Putin för kraftfulla sanktioner om rysk militär angriper Ukraina. På torsdagen presenterade regeringarna i Washington och London nya sanktioner mot Ryssland – bland annat stängs fyra ryska storbanker ute från USA:s banksystem och brittisk teknikexport till Ryssland ska begränsas.
Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på storbanken SEB, säger att exportbegränsningar av teknologisk utrustning till Ryssland visserligen får påverkan på rysk ekonomi och har potential att sänka landets BNP-tillväxt, men han håller inte med om att sanktionerna är massiva.
Beroende av rysk gas
– Det är lite av en besvikelse eftersom förväntningarna på sanktionerna har skruvats upp när Biden och till viss del Europa har pratat om sanktioner som aldrig förr skådats. De har inte förr skådats mot Ryssland, men sanktionerna mot Iran och Nordkorea har varit långt hårdare. Med det sagt håller jag med Biden som kämpat lite grann med att förklara att det är betydande sanktioner, vilket det är, säger han.
Rysslands energiexport står för omkring 20 procent av landets BNP, och skulle därmed utgöra en kännbar måltavla för utländska sanktioner. Men många europeiska länder är alltför beroende av rysk naturgas för att kunna ställa sig bakom ett beslut om att stoppa gasen i ledningarna från Ryssland till Europa.
– Risken finns att man i så fall skulle bli tvungen att införa ransonering av energikonsumtionen. Det vore ett oerhört stort steg att ta för Europa, säger Hammarlund.
Alternativa energikällor
Ett sådant beslut kan komma först senare om ekonomiernas beroende av rysk naturgas har minskat, fortsätter han.
– Ju blodigare konflikten blir, ju längre det drar ut på tiden, desto högre risk för att man också inför sanktioner mot rysk energiexport. Men det skulle nog dröja ett år eftersom man vill göra investeringar i alternativa energikällor innan man stänger av energiexporten från Ryssland, säger han.
G7-gruppen och EU har diskuterat möjligheten att stänga ute Ryssland från bankernas internationella transaktionssystem Swift, men varken USA eller Storbritannien har tagit det steget. Storbritannien är öppet för förslaget medan USA:s president Biden uppger att europeiska länder motsatt sig det.
Hammarlund tror inte att västländerna åtminstone på kort sikt kommer att pressa Swiftsamarbetet till att utesluta ryska banker.
– Det hänger ihop med energiexporten, där Gazprombank och Sberbank står för merparten av betalningarna, och därför kan man inte slänga ut dem ur Swift i närtid, säger han.