Sedan både Nato och EU hållit utrikesministermöten i Bryssel under fredagen börjar nästa sanktionssamling att ta form.
– EU och USA kommer att fortsatt stå vid Ukrainas sida. Vi är redo att införa ytterligare kraftiga sanktioner om Putin inte stoppar det krig han har dragit i gång. Vi är beslutsamma och vi är enade, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, sida vid sida med USA:s utrikesminister Antony Blinken.
Kabinettssekreterare Robert Rydberg, som representerade Sverige vid mötena, räknar med att fler sanktionspaket är på gång. Och inte bara ett.
– Jag är övertygad om – eftersom jag tyvärr är övertygad om att vi bara har sett början på den här konflikten – att det kommer att komma både ett, två och tre ytterligare sanktionspaket mot Ryssland och också mot Belarus, säger Rydberg på väg ut från EU-mötet.
Agera mot kryphål
Rydberg vill inte göra några exakta spekulationer om nästa paket, men talar bland annat om att utöka antalet banker som ska drabbas av sanktioner och lista fler oligarker som ska få sina tillgångar frysta. Även hamnar och rysk sjöfart kan drabbas.
Samtidigt konstaterar Rydberg att de sanktioner som redan antagits har fått "den ryska ekonomin att skaka".
– Men vi ska inte stanna där vi är. Vi ska ha en beredskap, inte minst för att se till risken för kryphål. Vi ska ligga på andra viktiga länder -- Kina för att nämna det uppenbara – så att de inte låter sig bli hjälpredor till försök från rysk sida att kringgå de sanktioner som har beslutats, säger kabinettssekreteraren i Bryssel.
Djup rysk kris
Sanktionerna och kriget har fått rubeln att kollapsa, den ryska styrräntan att fördubblas och det ryska finanssystemet att hamna i chocktillstånd.
Moskvabörsen har varit stängd i veckan, ryska exportföretag har beordrats att sälja av utländsk valuta och vid bankomaterna i landet har det införts tak för kontantuttag. Samtidigt har ryska tillgångar på några dagar blivit nästan värdelösa i väst.
Ilkka Korhonen, chef för enheten Bofit på Finlands centralbank – en av de ledande experterna på rysk ekonomi inom ECB-systemet – ser en djup rysk finanskris och djup recession framför sig. Han tror detta kommer att slå hårt mot såväl den ryska eliten som näringslivet och den ryska statsapparaten. Vanliga ryssar drabbas också – människor som redan känt av effekterna av sjunkande realinkomster år för år sedan Rysslands annektering av Krim 2014.
– Så fort kriget var ett faktum började ryssar köa för att ta ut pengar från sina bankkonton. Detta fortsätter nu, även om storbankerna har infört tak för hur stora uttag som får göras, säger Korhonen.
– Valutans kollaps och osäkerheten kring kriget har redan lett till kraftiga prisökningar. I ryska tidningar rapporteras det om prislyft på 20–30 procent för viss elektronik och andra importvaror. Det kommer att bli mer de närmaste veckorna, då importen till Ryssland inte fungerar längre, tillägger han.
Svårt för hushållen
Inflationschocken som Ryssland nu går in i – många gånger värre än det stigande inflationstrycket i väst – kommer göra det tufft för många, enligt Korhonen.
– Inte minst för utsatta ryska hushåll som pensionärer, som redan har väldigt låga inkomster.
Ryska företag befinner sig samtidigt i en finansiell öken medan rader av multinationella bolag stänger ned rysk verksamhet och/eller försöker dra sig ur landet, enligt Korhonen.
– Möjligheterna att finansiera sig har torkat ut. Leveranskedjorna fungerar inte längre. Valutarisken är enorm. Räntorna är skyhöga. Stämningen bland ryska företagsledare är extremt låg, säger Ilkka Korhonen till TT.