Frysta tillgångar för Vladimir Putin, rader av oligarker och ryska beslutsfattare. Stopp för export av viktiga komponenter och elektronik från väst till Ryssland. Sju ryska banker på väg att stängas ut från Swift, det internationella kommunikationssystemet för överföringar.
På toppen av det kommer det som uppges ha haft störst effekt hittills: frysta tillgångar för Rysslands centralbank.
Ryssland fortsätter sälja olja och gas
Sanktionsbesluten kom snabbt trots en uppenbar risk för ett ännu högre inflationstryck i väst när globala energi- och råvarupriser skenar iväg uppåt.
Men det finns kritik. Bland annat mot att det bara är sju ryska banker som är på väg att blockas från Swift. De sju utgör omkring en fjärdedel av det ryska banksystemet. Och de två banker som spelar störst roll för att finansiera Putins Ryssland – Sberbank och Gazprombank – finns inte med på den svarta listan.
Ryssland kan alltså fortsätta sälja den allt dyrare gasen, oljan och andra viktiga råvaror till väst. Därmed flödar dollar och euro in till Moskva samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter.
"EU hejar på den ukrainska sidan på säkert avstånd, tittar på i sina varma vardagsrum uppvärmda av rysk gas", skriver krönikören Wolfgang Münchau i en kritisk kommentar på sajten Eurointelligence.
Ränte- och valutastrateger som Zoltan Pozsar på Credit Suisse varnar samtidigt för att sanktionerna mot Rysslands centralbank kan slå tillbaka mot USA:s statsfinanser, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Pozsar tycker att sanktionerna visar att dollarns status som säker tillgång för alla, i alla lägen, inte längre gäller.
"Du kan bara spela det kortet en gång"
Detta kan i sin tur bli ett hot mot USA:s förmåga att finansiera framtida budgetunderskott med hjälp av ett till synes obegränsat sug efter amerikanska statspapper.
Pozsar ser nu framför sig hur en ny global valutaregim tar form efter nästan 80 år av dollardominans. Han räknar med kraftigt minskad exponering mot andra länder och dollartillgångar i valutareserver runt om i världen framöver, när centralbanker börjar skydda sig mot risken att få se sina dollartillgångar inlåsta i bankvalv runt om i västvärlden.
De belopp som står på spel är smått obegripliga. Sammanlagt uppgick centralbankernas reserver till motsvarande 147 000 miljarder kronor 2021.
Kollegan Dylan Grice på Calderwood Capital – tidigare på Société Générale – delar Pozsars bild.
"Du kan bara spela det kortet en gång. Kina kommer att göra det till en prioritet att inte behöva några dollar innan de ger sig på Taiwan. Det är en vändpunkt i den monetära historieskrivningen", skriver han i ett inlägg på Twitter.
Men Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB, tonar ned riskerna för dollarn i närtid. Han ser trots kryptovalutor och ökad användning av yuan i världshandeln egentligen inga alternativ för de centralbanker som kan tänkas vilja dra ned dollarexponeringen. Det gäller även Kina.
– På 5-10 års sikt kommer Kina nog fortsätta att försöka bygga upp ett alternativt system till dollarn. Det här kanske påskyndar det på marginalen, säger han om dollarsanktionerna mot Rysslands centralbank.
För att hantera handelsflöden
Men Kinas valuta blir ingen världsvaluta så länge prissättningen inte sker på en fri marknad, enligt Hammarlund.
– Växelkursen är ju kontrollerad och det finns inte fria in- och utflöden av kapital. Du behöver det för att valutan ska kunna bli en riktig reservvaluta, säger han.
Kinesiska kapitalkontroller begränsar även manöverutrymmet för utländska centralbanker att köpa och sälja kinesiska statsobligationer.
– Där finns ett hinder som gör att yuanen inte fungerar som dollarn eller euron.
I takt med att Kinas ekonomi och handel växer kan dock yuanen roffa åt sig en allt större andel av centralbankernas reserver.
– Om man både säljer och köper i yuan behöver man ju inte dollar för det. Då blir den kinesiska yuanen en reservvaluta, för att kunna hantera handelsflöden.