Banker med huvudkontor i Sverige är skyldiga att erbjuda alla som är lagligen bosatta i landet ett betalkonto. Max Elger vill att kravet framöver också ska gälla utländska banker med svenska filialer, för att stärka mottagandet av flyktingar från Ukraina.

– Vi har den mest angelägna flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Då är det viktigt att alla aktörer bidrar efter förmåga för att få detta att fungera. Det är en asymmetri att banker med hemvist i Sverige har ett större åtagande än banker med filial i Sverige, säger finansmarknadsministern.

Grundläggande tjänster

Flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina har rätt till ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv.

Ett betalkonto gör det möjligt att sätta in och ta ut pengar, inneha betalkort och göra betalningar – att klara vardagen.

– För att de ska kunna bli en del av samhället behöver de ha grundläggande banktjänster, säger Max Elger.

"En tydlig signal"

Finansdepartementet skickade under fredagen förslaget på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

– Men detta är också en tydlig signal till banker med filial i Sverige att detta är en angelägen arbetsuppgift. Min gissning är att de kommer att erbjuda dessa tjänster långt tidigare, säger Elger.

TT: Ser du några risker?

– Nej. Det här handlar om att hantera en potentiellt sett stor mängd flyktingar och då är det angeläget att alla banker som opererar här drar sitt strå till stacken.

De största utländska bankerna, som alltså inte har sitt huvudkontor här i landet, är Nordea och Danske bank.