Börsen i Moskva har varit stängd sedan den 25 februari, dagen efter Rysslands storinvasion av Ukraina. På krigets första dag föll börsen 33,3 procent.
Centralbankschefen Elvira Nabiullina meddelade i fredags att börsen nu delvis öppnar. Banken kommer att köpa statsobligationer för att "förhindra överdriven volatilitet" och säkra balanserad likviditet. Hur mycket är oklart, men tillräckligt för att begränsa "riskerna för den finansiella stabiliteten".
– De vill öppna marknaderna så snart som möjligt. Dels ser det illa ut för den inhemska opinionen om man inte har en fungerande marknad. Sedan är det en ekonomisk sak, där man fördröjer företags och myndigheters möjligheter att finansiera sina verksamheter, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB.
Obligationer i rubel
Hammarlund bedömer att de ryska räntebetalningarna som gjordes i veckan var ett sätt att minska osäkerheten inför börsöppningen.
– Hade man inte gjort den här betalningen hade osäkerheten ökat och gjort det svårare att få igång marknaderna den här veckan, säger han.
Det som nu sker är att marknaden öppnar för handel med statsobligationer utgivna i rubel, så kallade OFZ.
– Det är ett riktmärke för att marknaden ska kunna sätta rättvisande räntor, säger Per Hammarlund.
"Testa aptiten"
Enligt SEB-ekonomen är den fortsatta utvecklingen något av en gissningslek.
– Jag tror att man i begränsad form kommer att testa aptiten på marknaden innan man öppnar upp helt och hållet. Det är i alla fall troligt att man börjar med obligationsmarknaden och sedan gradvis går över till aktiemarknaden.
TT: Hur länge till kan handeln med aktier vara stängd?
– Om den inte öppnar på måndag också, i alla fall med begränsad handel, tror jag att det blir någon gång den kommande veckan. Ryssland är en kapitalistisk ekonomi som behöver ha en fungerande aktievaluta och obligationsmarknad.
Stora kursfall
Per Hammarlund anser att det har varit nödvändigt att hålla börsen stängd de här tre veckorna. Sannolikt väntar stora kursfall när aktiehandeln väl öppnar.
– Något annat skulle vara förvånande. Men det beror på hur mycket myndigheterna går in och stödköper. Aktiemarknaden är inte så fruktansvärt stor, myndigheterna skulle på kort sikt kunna gå in och ge stöd. Särskilt om de statsägda företagen får order att inte sälja. Det är inte helt omöjligt att det blir en viss uppgång tack vara det.
Centralbanken kommer att behöva agera aktivt för att det inte ska utbryta panik, förklarar Hammarlund.
– Så att det finns likviditet i marknaden, för att man ska kunna sälja när man behöver och köpa när man vill.