Stigande priser vid bensinpumpen är kanske den mest påtagliga påminnelsen om de skenande oljekostnaderna till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Men även om det mesta av världens olja blir till bränsle finns en hel del också gömt i vardagsprodukter som kläder, hudkräm, datorer, förpackningar, medicin och matlådor – i form av plast.
Och nu sprider sig oljeprischocken till plastindustrin där flera asiatiska producenter av petrokemikalier – som används som byggstenar i allt från barnleksaker till bilinredning – har minskat produktionen på grund av krympande vinstmarginaler.
Många petrokemiska anläggningar har pausat inköp från Ryssland och är tveksamma till att köpa råolja från andra länder på grund av priset. Dyr frakt lägger lök på laxen och får företag att minska aktiviteten snarare än att riskera stora förluster.
Valutaeffekter
Det skyhöga råoljepriset och frågetecken över tillgången på rysk nafta skapar oro och är en indikation på de problem som Rysslands krig kan skapa för råvaruberoende industrier. Högre priser på plast är att vänta.
– Eftersom korrelationen med oljepriset är så stark kommer det att få stort genomslag på plastpriserna. Dessutom tillkommer valutaeffekter eftersom priset på plast ofta sätts i dollar, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Prisökningen kan till exempel märkas på kläder som är gjorda av syntet eller på hygienprodukter som innehåller plast. Men konsumenterna måste titta noga på kvittot för att verkligen känna av effekterna, tror Kopfer.
– Om en matlåda kostar 16 eller 19 kronor i affären är ökningen ganska stor i procent, men man kanske ändå inte lägger märke till den, säger han.
– Plastpriset slår hårdare mot företag som kommer att varna för ökade kostnader.
Svårt att spåra
Företag i olika branscher har meddelat att man slutar köpa rysk olja och gas – bland annat på grund av oviljan att göda det ryska krigsmaskineriet med pengar. Men för den enskilde konsumenten är det i princip omöjligt att veta om plastpåsen i matbutiken eller fuktkrämen på apoteket innehåller just rysk olja eftersom processen från råolja till färdig plastprodukt innehåller många olika led och aktörer.
– En tanker med rysk olja kan köras till ett raffinaderi, blandas med olja från andra länder för att raffineras till nafta vilket säljs till företag som gör råplast, som i sin tur vänder sig till grossister/mellanled som mixar plasten med tillsatser och säljer denna modifierade plast till Sverige, säger Fredric Bauer, forskare vid institutionen för teknik och samhälle vid Lunds tekniska högskola.
– Det är inte som tomater som plockas i Nederländerna och som körs i sin helhet till Sverige och säljs i en kartong märkt Nederländerna. Det är många steg däremellan.
Bauer tror inte heller att högre plastpriser kommer att påverka vardagen nämnvärt.
– Råvarorna är en stor del av kostnaderna för att göra plast. Men även om kostnaden för att producera ett kilo plast ökar tror jag inte att priset på en Volvo kommer att förändras, eftersom den innehåller så mycket annat, säger han.