Miljardärsskatt ska rädda Bidens agenda

En särskild skatt för för den som har mer än en miljard dollar i tillgångar – eller tjänar över 100 miljoner dollar om året. Förslaget kommer från en grupp demokratiska senatorer som försöker rädda president Joe Bidens sociala reformer samt infrastruktur- och klimatsatsningar.

Facebook grundare Mark Zuckerberg är en av de många företagsledare som skulle drabbas av den nya skatten.

Facebook grundare Mark Zuckerberg är en av de många företagsledare som skulle drabbas av den nya skatten.

Foto: Mark Lennihan/AP/TT

USA2021-10-27 14:43

Förslaget lades fram tidigt på onsdagen och säljs i demokratiska kretsar som en chans att – jämte en tidigare förslagen minimibolagsskatt på 15 procent – finansiera Bidens agenda, rapporterar nyhetsbyrån AP. Det skulle drabba knappt 800 personer med start nästa år, många av dem USA:s näringslivstoppar.

Det behövs, eftersom presidenten annars inte kan trumma upp det stöd han måste ha i senaten för att få igenom sin agenda. Där är fördelningen mellan demokrater och republikaner 50-50 och vicepresident Kamala Harris har utslagsrösten.

Vore "mycket positivt"

Det är främst Arizonasenatorn Kyrsten Sinema som meddelat att hon inte kan ställa sig bakom Bidens reformer om de ökar på USA:s redan hisnande statsskuld. Sent på tisdagen mötte Biden Synema och den andra trilskande senatorn, West Virginias Joe Manchin, i Vita huset.

Presidenten har tidigare sagt att han vill ha förhandlingarna i hamn innan han reser till Europa för ett G20-möte och klimattoppmötet i Glasgow.

– Det vore mycket, mycket positivt, sade han till journalister i måndags.

Miljardärsskatteförslaget har dock redan stött på patrull i de egna leden. Vissa demokrater anser att de är ohanterliga och att det vore enklare att riva upp de skattesänkningar som den dåvarande presidenten Donald Trump införde 2017, enligt AP.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I det demokratledda representanthuset sitter i nuläget 220 demokrater och 212 republikaner. Tre platser är vakanta. Talman Nancy Pelosi leder arbetet.

I senaten har Republikanerna och Demokraterna 50 ledamöter vardera. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna styr även där. Majoritetsledare är New Yorkdemokraten Chuck Schumer.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källa: USA:s kongress, House press gallery

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!