– Jordbrukare som är intresserade av att ställa om för en mer hållbar produktion kommer att få bättre förutsättningar, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) timmarna efter att hon kompromissat fram en uppgörelse med sina 26 kollegor i de övriga EU-länderna.
Kompromissen är medlemsländernas bud i de förhandlingar som nu tar vid med EU-parlamentet och EU-kommissionen. De ska sy ihop den slutliga utformningen av den politik som ska gälla från 2023.
Är glad
Jennie Nilsson är glad över att minst en femtedel av direktstöden till jordbrukarna i EU föreslås öronmärkas för att åtgärder som förbättrar klimatet och miljön. Det ska gynna dem som vill odla till exempel energigrödor eller ekologiskt.
– Det var viktigt säkerställa att det blir en öronmärkning, en procentsats och att det blir kvar.
För Sveriges del handlar det om att cirka 1,4 miljarder kronor per år av direktstöden ska gå till dem som satsar på åtgärder som anses ge ett mer hållbart jordbruk.
Stor förändring
LRF är mest nöjt med att det alls blev en uppgörelse, efter många förseningar. Det finns både positivt och negativt i den, enligt LRF:s expert Sofia Björnsson.
– Det är en stor förändring, säger hon om att minst 20 procent av direktstöden ska vikas för olika miljö- och klimatåtgärder.
Generellt sett så ökar, enligt henne, kraven i regelverken samtidigt som budgeten krymper.
Mycket av utformningen av reglerna för klimat- och miljöåtgärder ska bestämmas i detalj inom respektive land.
– Vi vill se åtgärder som fungerar i hela landet, åtgärder som många av Sveriges lantbrukare kan använda sig av, säger Sofia Björnsson.
Jennie Nilsson är inte nöjd med vad uppgörelsen med kollegorna innebar för reglerna om djurhållning och djurvälfärd. Där hoppas hon att EU-parlamentet kan tvinga fram skarpare skrivningar.
– Det är viktigt att länder vill gå före och kunna visa att det går. Då kan det inte vara så att det inte lönar sig, säger Jennie Nilsson.
Parlamentet har talat om att vilja öronmärka 30 procent av direktstöden för miljö och klimat.
– Nivåerna är en sak. Det är viktigt att det blir utformat med sådan flexibilitet att det innebär riktig miljönytta, säger Jennie Nilsson och tillägger att det kan vara nog så viktigt, kanske mer så än om procentsatsen hamnar på 20, 25 eller 30 procent.