– I Kina råder en helt annan acceptans för vad staten får göra med sina medborgare, säger Björn Cappelin på Nationellt Kunskapscentrum om Kina.
Kinas nationella internettillsynsmyndighet, Cyberspace Administration of China ( CAC ), väntas inom kort införa åtgärder som syftar till att begränsa barn och ungas skärmtid. Förslaget var öppet för "offentlig diskussion" fram till den 2 september. Det innebär att allmänheten har kunnat vända sig till myndigheten med synpunkter.
När de nya regelverket är på plats måste alla tillverkare av operativsystem, telefoner, datorer, appar och appbutiker bygga in ett ”användarläge för minderåriga” som gör att det inte ska gå att använda telefonen efter två timmar. Förändringarna beskrivs av nyhetsbyrån Bloomberg som världens mest restriktiva när det gäller nätanvändande.
Hur omsättas?
– Från myndighetshåll finns en långsiktig ambition att begränsa tillgången för unga till vad de anser är tidsfördrivande appar och spel, säger Björn Cappelin, biträdande chef på Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
Han framhåller att beslutet motiveras ur ett folkhälsoperspektiv, som att folk kan få problem med närsynthet. Där finns också en oro för att barn ska bli internetberoende.
– Sedan finns en politisk underton kring vilket innehåll som ska nå unga, påpekar han.
Lagen bedöms som dåliga nyheter för en rad internettjänster som till exempel Tencents WeChat. Bytedance, som äger Tiktok, väntas också påverkas trots att bolaget inte är börsnoterat.
Företagen är vana vid att förhålla sig till censur. Men det är svårt att säga hur stor del av deras verksamhet som påverkas av de nya reglerna.
– Mycket av företagens innehåll är riktade mot unga. Det kommer att kosta pengar att omsätta riktlinjerna i praktiken och upprätta kontrollsystem, säger Björn Cappelin.
Politik står över tillväxt
Teknikbranschen i Kina har ansträngda år bakom sig, understryker han.
– Regimen drog i gång en sorts kampanj 2021 med en rad pålagor för företagen. Peking ansåg att de hade växt sig för starka och hade för stort inflytande över medborgarna. En konsekvens blev att vissa behövde dela upp sin verksamhet.
Kinas ekonomi befinner sig i ett fragilt läge utifrån flera indikatorer: hög ungdomsarbetslöshet, sjunkande konsumentpriser, minskad export och oro för en skuldsatt fastighetssektor.
Den hackande ekonomin hänger samman med att det kinesiska affärsklimat har försämrats rejält de senaste åren, enligt Björn Cappelin.
– Partipolitiska prioriteringar är överordnade ekonomisk tillväxt. Partiet är tydligt med att man vill styra företagens villkor. Det är en bidragande orsak till att den ekonomiska återhämtningen inte kommer i gång efter pandemin.
Draghjälp för föräldrar?
Han betonar att det är svårt att få en representativ bild av vad folk egentligen tycker om den väntande internetregleringen eftersom tillgången till information är så kraftigt begränsad.
– Jag har tagit del av viss rapportering där folk uttrycker kritik, att det är för tungfotat och kommer drabba företag och kreatörer online.
– Det här är vad unga vill hålla på med. Nu skapar myndigheterna ett tråkigt internet i kritikers ögon. Men jag föreställer mig att många föräldrar i Kina spontant tänker att det här ger dem draghjälp att begränsa ett överdrivet skärmtittande.
WHO förordar att barn mellan två och fem år helst ska vara mindre än en timme om dagen framför telefonen, surfplattan eller tv:n. Länder som Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike har nationella rekommendationer. I Norge uppmanas barn upp till två år att helt undvika skärmar.
I Sverige är varannan förälder med barn i låg- och mellanstadiet oroad över barnens stillasittande framför skärmar, enligt Internetstiftelsen.
Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att fram vägledning kring detta. Underlaget ska redovisas under 2024.
Som en sträng far
Den grundläggande skillnaden jämfört med Kina är synen på och acceptansen för vad staten får göra med sina medborgare, påpekar Björn Cappelin.
– Staten intar ofta rollen som sträng fader, som övervakar och uppfostrar befolkningen. Det handlar både om hur mycket man får titta på skärmen och vad man tittar på.
Viktigt i sammanhanget är Kinas hårda pandeminedstängningar, som ledde till att folk var tvungna att använda digitala tjänster för att ha kontakt med andra. Barn blev vana vid att vara uppkopplade för distansundervisning.
– Detta har spätt på oron för att unga har exponerats för mycket för internet, säger Cappelin.
– Det råder en politisk diskurs i Kina om att ungdomar saknar framtidsutsikter. Partiet ser det som ett hot mot samhällsutvecklingen. De här nya regelverken blir då ett sätt att bekämpa symptomen, snarare än grundorsakerna.
