Trots oron i omvärlden – svensk ekonomi står sig väl med starka statsfinanser i grunden, även om utsikterna har försämrats.

– Arbetsmarknaden har återhämtat sig starkt efter pandemin. Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU, säger finansminister Mikael Damberg (S) på en pressträff.

Han pekar även på att arbetslösheten är lägre än innan pandemin slog till.

– Vi bedömer att arbetslösheten kommer att minska även framöver, säger Damberg.

Skenande inflation

Han räknar med att budgeten kommer att vara tillbaka på överskott 2023, på 0,5 procent av BNP när det gäller det strukturella finansiella sparandet i offentlig sektor. I år blir det dock ett underskott på 0,4 procent.

När det gäller inflationen pekar det dock brant uppåt, på grund av globala utbudsstörningar, kriget i Ukraina och en svag krona, enligt Damberg.

– Under mars månad såg vi en tydlig uppgång från 4,1 procent i februari till 6,1 procent, säger han med hänvisning till färska SCB-siffror.

Effekten har blivit stigande räntor.

– Vi har redan sett att bolåneräntorna har stigit. Och med högre inflation och utvecklingen i USA finns risk att räntorna kommer att gå upp ytterligare. Så jag tror det är viktigt att hushållen har en beredskap för att de här exceptionellt låga räntorna inte kommer att bestå, säger Mikael Damberg till TT.

Ingen räntechock

Någon räntechock i svensk ekonomi ligger dock inte i korten, enligt finansministern.

– Våra prognoser visar fortfarande att vi inte räknar med att räntorna kommer att explodera den närmaste tiden. Men allt beror också på hur Riksbanken kommer att agera, med sin politik framöver. Det är ju Riksbanken som bekämpar inflation och därmed också påverkar räntorna.

Konsekvenserna av kriget kommer bli kännbara för Sverige och det svenska folket under lång tid framöver, enligt Damberg. Inflationen slår främst mot de svagare grupperna. Därför höjer regeringen bostadsbidraget till barnfamiljer, enligt Damberg.

Sammantaget räknar regeringen med en inflation på 4,6 procent i år och 1,8 procent 2023, enligt nyckeltal presenterade i samband med vårpropositionen. Prognosen är densamma som regeringen presenterade den 1 april, inför propositionen. Nästa år bedöms inflationen falla tillbaka till runt två procent eftersom regeringen räknar med att energiprisuppgången avtar.

Skriver ner utsikterna

Årets BNP-tillväxt beräknas till 3,1 procent medan det för 2023 beräknas bli en tillväxt på 1,6 procent, en nedrevidering från decemberprognosen, vilket beror på pandemins härjningar i början av året och Ukrainakriget, enligt finansminister Mikael Damberg.

Ukrainakriget påverkar de ekonomiska utsikterna och sänker BNP-tillväxten globalt. Och Sverige kommer inte undan även om utgångsläget är bättre än många andra europeiska ekonomier, enligt Mikael Damberg.

– Vi räknar med något lägre tillväxt i Sverige samtidigt som inflationen blir högre, säger han.

Regeringens linje är fortsatt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige, säger Damberg. Han nämner även helgens våldsamma upplopp i flera svenska städer.

Stor osäkerhet

– Nu är vi i ett nytt läge med ett krig i vårt närområde, säger han med hänvisning till de ekonomiska konsekvenserna av Ukrainakriget. Rysslands invasion av Ukraina har lett till högre priser, en stor osäkerhet och lägre handel, tillägger han.

Sammantaget presenterar regeringen åtgärder för 31,4 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Tillsammans med extraändringsbudgetar som kommit under året och riksdagens utskottsinitiativ om stöd till Ukraina uppgår därmed budgetpaketet totalt till 35,4 miljarder kronor.

"Efter förslag från regeringen har en modifierad version av elpriskompensationen förlängts med ytterligare en månad för elabonnenter i södra och mellersta Sverige för att stötta de hushåll som drabbas av höga elpriser", skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Fakta: Nyckeltal i regeringens prognos

Nyckeltal

2022

2023

2024

2025

BNP

3,1 (3,4)

1,6 (1,4)

1,6 (1,5)

1,7

KPIF-inflation

4,6 (2,1)

1,8 (1,7)

2,0 (2,0)

2,0

Arbetslöshet

7,6 (7,7)

7,0 (7,0)

7,0 (7,0)

7,0

Strukturellt finansiellt sparande i procent av BNP

-0,4 (-0,2)

+0,5 (+0,7)

0,9 (1,3)

1,5

Reporänta

0 (0)

0,6 (0)

0,8 (0)

0,8

Prognosen är exakt densamma som den som lades fram 1 april. Jämförelsetal i parentes från decemberprognosen.

Källa: Finansdepartementet