Ökande kostnader är den huvudsakliga förklaringen till universitetssjukhusens underskott.

– Budgeten är en ram som vi ska försöka förhålla oss till, och vi försöker planera efter den. Men sjukvårdskostnaderna ökar, säger Ylva Opard, ekonomichef vid Akademiska sjukhuset, till tidningen.

För Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är det främst dyra personallösningar som ligger bakom de ökande kostnaderna.

– Det har varit svårt att få tag i personal och vi har tvingats till mycket övertid och den typen av lösningar, förklarar Anders Glansén, ekonomidirektör vid Sahlgrenska.

För flera universitetssjukhus ser prognosen för 2023 dyster ut.

Universitetssjukhuset i Skåne gick exempelvis back med 714 miljoner kronor under 2022. Ett år tidigare hade det redovisat ett underskott på nära 544 miljoner kronor.

I år räknar sjukhuset att gå back med nära 1,5 miljarder kronor.

Till skillnad från Sveriges andra universitetssjukhus redovisade Karolinska ett överskott för 2022: 18 miljoner kronor över budget. Men under de tre första månaderna i år hade sjukhuset ett underskott på 300 miljoner kronor. Den 1 maj infördes ett anställningsstopp för administrativa tjänster för att bromsa kostnaderna.

För universitetssjukhusen i Linköping, Umeå och Örebro görs inga enskilda bokslut.