Rallyt sedan pandemikraschen har skapat bubbelrisker på börser runt om i världen. Men det är svårt att hitta bedömare som ser detta som ett allvarligt hot i närtid.
– Den här marknaden kan tappa och då blir det säkert en ordentlig sättning. Men det är när (USA:s centralbank) Fed vrider åt kranarna och likviditeten stramas åt, säger Stefan Wård, analyschef på mäklarhuset Pareto.
– Och nu pratar Fed om att räntorna inte kommer att höjas förrän 2024. Det är ganska långt bort, tillägger han.
Isolerad bubbelrisk
Wård tror att börsen fortsätter uppåt i år och han beskriver bubbelrisken som isolerad till mindre, olönsamma och högt belånade tillväxtbolag.
– Ta de fem största amerikanska techbolagen: Amazon, Apple, Microsoft, Google och Facebook. De står för nästan en fjärdedel av S&P 500-index samlade värde och de är väldigt långt ifrån bubbelvärderingar, säger han.
– De levererar superstarka kassaflöden och bra tillväxt, så det är ganska motiverat att de värderas högt, tillägger han.
Frida Bratt, sparekonom på nätmäklaren Nordnet, räknar också med fortsatt börsstöd från centralbanksstimulanser.
– Så länge vi har låga räntor så är alternativen väldigt få för placerare. Det är en jätteviktig drivkraft, säger hon.
Allt högre marknadsräntor kan samtidigt slå mot vissa aktier, varnar hon.
– Men därmed inte sagt att hela börsen ska dippa. Det kanske blir andra sektorer som träder fram, vilket vi ju har sett nu också, säger Bratt.
Först ut i det globala börslyftet efter pandemikraschen var tillväxtbolag i tekniksektorn eller bolag med utpräglat digitala affärsmodeller. Till det anslöt sig bolag som kunde hantera eller till och med dra nytta av ändrade konsumtionsmönster i pandemin.
Så såg det ut även på Stockholmsbörsen.
– Det är fascinerande hur ett antal relativt små och mindre kända bolag – som Evolution Gaming och Sinch – gått oerhört starkt och faktiskt varit de aktier som dragit upp index mest, säger SEB-strategen Esbjörn Lundevall.
Rotation på börsen
Spelutvecklaren Evolution Gamings börsvärde har trefaldigats sedan pandemikraschen. Aktien i Sinch, som säljer så kallade molntjänster, har gått ännu bättre. Den har lyft från 305 kronor till toppnoteringar i februari i år på över 1 800 kronor.
Men när det i höstas började stå klart att vaccin mot covid-19 var på väg ledde det till en så kallad rotation på börsen. Plötsligt blev cykliska aktier heta, i bolag som drar nytta av förbättrad konjunktur och en normalisering av konsumtionsmönstren.
Denna trend håller i sig, enligt Lundevall.
– Där har vi exempelvis H&M, som vi tror kan få fart på försäljningen igen men som under pandemin permanent fått ned sina kostnader, säger han.
– Vi ser också en oerhört stark industrikonjunktur, drivet av utvecklingen i Kina och USA. Där har vi favoriter som SKF och SSAB, tillägger han.
I oktober hade Stockholmsbörsen återtagit hela raset i pandemikraschen. Och sedan november har börsen befunnit sig i så kallat rekordterritorium, där nya historiska börsrekord slås med jämna mellanrum.
Högre inflation
Lundevall tror liksom Wård och Bratt att börsen fortsätter uppåt från dagens nivåer åtminstone fram till årsskiftet, med hjälp av fortsatt penningpolitiskt stöd. Och han är inte heller särskilt oroad över långräntornas snabba lyft på senare tid – en trend som spridit sig från USA.
Räntelyftet slår mot suget efter aktier och förklaras av att marknaden ser högre inflation framför sig. Inflationen påverkas i sin tur av den oväntat snabba ekonomiska återhämtningen – med Kina och USA som draglok – som lett till högre råvarupriser, flaskhalsar i det globala transportsystemet och komponentbrist.
Men de inflationstoppar som väntas i vår är inte uthålliga, enligt Lundevall. Digitalisering och automation av allt från tjänster till industrier lägger en våt filt över inflationstrycket på lite sikt. Dessutom krävs det enligt SEB-strategen betydligt större löneökningar för att inflationen ska bli problematisk på riktigt.