Företagen: Brexitavtal kan leda till krångel

Svenskt Näringsliv oroar sig för att det nya handelsavtalet mellan EU och Storbritannien blir en byråkratisk börda för svenska företag som vill handla med britterna.
–Pappersarbete och krångel, säger Anna Stellinger, chef för EU-frågor.

Anna Stellinger. Arkivbild.

Anna Stellinger. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Vetenskap & teknologi2020-12-27 19:00

Handelsavtalet mellan Storbritannien och EU på 1 246 sidor är omfattande, tekniskt och detaljerat. Som väntat, när den fria rörligheten ruckas i Europa, enligt Anna Stellinger, chef för EU-frågor på Svenskt Näringsliv, som gjort en snabbanalys av förslaget.

– I stort är det ett ambitiöst frihandelsavtal. På vissa punkter det mest generösa som EU har slutit, säger hon och fortsätter:

– Men det finns många osäkerheter. Många men.

Varor och tjänster ska fortsättningsvis flöda. Precis som det var tänkt är avtalsförslaget kvot- och tullfritt.

– Det är oerhört positivt i sig. Men hur tullfritt det än är kommer det att innebära en hel del administrativt arbete för företagen. Med tullformaliteter, pappersarbete och krångel, säger Stellinger.

Krav på ursprung

För att en vara ska vara tullfri måste den innehålla en viss procent av brittiskt eller europeiskt innehåll. Företag på båda sidor måste visa komponenternas ursprung genom självcertifieringar.

Procentsatsen kan variera mellan olika produkter. Till exempel måste batterier till elbilar på sikt vara i stort sett helt brittiska eller europeiska för att vara tullfria.

Tjänstehandeln och tillgången till upphandlingsmarknader är generös, anser Stellinger. Men även här finns en lång brasklapp med tjänster som är undantagna.

– Man har kommit långt, men det blir ändå en markant försämring jämfört med den fria rörligheten för tjänster som gällt hittills.

I avtalet finns ett förbud mot lokala datalagringskrav, att data måste lagras i ett visst land. Men på sikt är det ännu oklart hur det blir med det fria flödet av data över gränserna. Status quo gäller i en övergångsperiod om ett halvår.

Konflikter kan uppstå

Avtalet ger parterna full frihet att besluta i frågor om subventioner, skattetransparens och miljö. En farhåga under förhandlingarna har varit frågan om oschysst konkurrens. Avtalet kommer runt frågan genom att tillåta länderna att slå tillbaka om den andre parten sänker standarder.

– Det kan handla om att ta tillbaka marknadstillträden och stänga marknader. Eller införa tullar.

Dessutom får man lov att ta till stridsåtgärder på ett annat område än konflikten gäller. Den ena parten kan slå tillbaka på ett område som inte har med konflikten att göra. I ett framtidsperspektiv innebär det en stor osäkerhet, säger Stellinger.

– Helt plötsligt kan du slå till med tullar i en bransch eller sektor som inte alls varit förberedd på det.

Sämre förutsägbarhet

En överenskommelse för godkännande av utbildningar och yrkeskvalifikationer saknas helt i avtalet.

– Här är avtalet mycket tunt. Inget finns beslutat och yrkeskvalifikationer upphör alltså att automatiskt bli erkända vid årsskiftet.

Trots att avtalet är ambitiöst innebär det i grunden mindre frihandel och mer administration. Framförallt drabbas svenska företag av sämre förutsägbarhet, anser Stellinger.

– Nu hoppas jag att samtliga EU-länder och det brittiska parlamentet snabbt kan godkänna avtalet. Och att det snabbt finns enkel information på plats så att de som berörs av avtalet kan ta till sig det.

TT: De självklara förlorarna?

– Studenterna som inte kan plugga på andra sidan. Och arbetstagare som inte får sina utbildningar och yrkeskvalifikationer godkända. Men framför allt företagen, stora och små, som inte kommer kunna handla lika enkelt med Storbritannien längre.

Fakta: Handeln med Storbritannien

Sverige exporterar varor till Storbritannien för 64 miljarder kronor ett normalår, vilket gör landet till Sveriges sjätte största exportland. Tjänsteexporten uppgår till 61 miljarder kronor, näst störst.

Varuimporten är 51 miljarder kronor och tjänsteimporten 57 miljarder kronor.

Uppskattningsvis 66 000 jobb finns i Sverige till följd av Sveriges export till Storbritannien, antingen direkt eller via underleverantörer. Dessutom jobbar 43 000 personer i brittiskägda företag i Sverige.

Källa: Svenskt Näringsliv

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!