"Kina bryter härmed det monopol som utländsk kärnkraftsteknik haft, och går officiellt med i denna tekniks första led av framstående nationer", kungör företaget enligt kinesiska medier.

Reaktorn är den första av typen Hualong-1 ("Drake nummer ett"), och ska kunna producera upp till 1 000 gigawattimmar (GWh) per år vid Fuqing-verket i provinsen Fujian. Det innebär enligt CNNC att utsläppen minskar med 8,16 miljoner ton koldioxid, jämfört med de fossila kraftmetoder Kina fortfarande är starkt beroende av.

Blygsam andel

Fuqing 5, som reaktorn kallas, är därmed relativt liten. Det svenska Forsmark-verket, med tre reaktorer, brukar producera kring 25 000 GWh per år.

Kina har tiotals kärnreaktorer i drift, samtliga tidigare byggda i samarbete med bland andra Frankrike, Ryssland och USA. Men kärnkraftens andel av jättelandets elmarknad är ändå blygsam, under 5 procent förra året. Vid sidan av grön energi som sol, vind och vatten räknar därför Kina med en kraftig utbyggnad av atomkraften för att klara målet om noll nettoutsläpp av koldioxid 2060.

Hualong-tekniken ska även exporteras, och Kina lånar ut pengar till bland andra Pakistan för att sådana reaktorer ska kunna byggas där.

Den jättesatsningen är Kina dock relativt ensamt om, efter Fukushima-olyckan 2011 har andra stormakter som Japan och Tyskland börjat överge kärnkraften.

Sol och vind billigare

Och oron kring teknikens säkerhet finns också inom Kina. 2016 fick planer på en anläggning för atomavfall i Lianyungang, i provinsen Jiangsu, överges. Beslutet kom sedan befolkningen hade gått ut i – för att vara en diktatur – ovanligt stora och öppna protester, enligt nyhetsbyrån AFP.

Förutom säkerhetsaspekten bidrar ekonomin till att det är trögt för ny kärnkraft har det svårt runtom i världen. Enligt konsultbyrån Lazards årliga rapport , som kom nyligen, är atomkraft ett av de dyraste energislagen vid nybyggnation. Billigast är sol och vind.