PTS om Huawei: En latent säkerhetsrisk

Hade Post-och telestyrelsen (PTS) rätt att stänga ute spionanklagade telekomjätten Huawei från de svenska 5G-näten? På onsdagen inledde förvaltningsrätten i Stockholm förhandlingar i målet som ska besvara den politiskt känsliga frågan.

Kenneth Fredriksen, ansvarig för den nordiska och baltiska marknaden på Huawei, på plats i förvaltningsrätten under onsdagen.

Kenneth Fredriksen, ansvarig för den nordiska och baltiska marknaden på Huawei, på plats i förvaltningsrätten under onsdagen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vetenskap & teknologi2021-04-21 21:53

– Huawei är ett seriöst bolag som aldrig skulle riskera hela bolagets existens genom att agera olagligt och medverka till spioneri, sade Huaweis ombud Henrik Bengtsson när bolaget inledde sin sakframställan i rätten.

Förhandlingen, som bland annat bevakades av journalister från statsägda China Central Television, handlar om PTS beslut att förbjuda Huaweis produkter från att användas vid utbyggnaden av 5G-nätet.

PTS besked som meddelades i oktober förra året kom bara veckor innan auktionen av de svenska 5G-frekvenserna skulle genomföras, och grundade sig på en rekommendation från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. De anser att kinesiska Huawei är opålitligt som leverantör då Kina ägnar sig åt spionage och eftersom kinesiska företag är skyldiga att rapportera till myndigheterna.

Total chock

Bengtsson beskrev beskedet som en total chock för Huawei.

– Det slog även ned som en bomb för de leverantörer som var kunder till Huawei som hade planerat att rulla ut 5G med hjälp av Huaweis produkter.

Att Huawei inte informerades om beslutet är något man nu siktar in sig på.

– Vi gör gällande att PTS genom sitt beslut har tagit ifrån Huawei det mest centrala rättsskyddet ett enskilt företag har – nämligen rätten att bli hörd, rätten att inte bli anklagad utan att få möjligheten att försvara sig, sade Bengtsson.

Myndigheten ansåg sig dock inte vara skyldig att kommunicera med Huawei.

– PTS har följt bestämmelserna i förvaltningslagen och kommunicerat material med parterna. Parterna i det här ärendet är de sökande operatörerna, Huawei är inte part i PTS tilldelningsärende, sade myndighetens verksjurist Per Andersson i rätten.

"Kina styr inte"

Huawei anför även att riskbedömningen är felaktig, bolaget är privat och staten Kina har inget inflytande. Henrik Bengtsson citerade ur ett rättsutlåtande från en svensk och en kinesisk advokatbyrå som bolaget låtit genomföra, med slutsatsen att Kinas lag inte ger landet befogenhet att beordra företag i eller utanför Kina, eller dess anställda, att spionera.

Det skulle även innebära en "otrolig risk" för Huawei att ägna sig åt sådant, sade Bengtsson.

– Skulle sådana spionåtgärder upptäckas riskerar Huawei hela bolaget, varumärket skulle bli totalförstört.

Även Kevin Curran, professor i cybersäkerhet som kallats som vittne av Huawei, menade att det inte går att slå fast att bolagets Kinakoppling innebär att de går Kinas ärenden.

– Jag ansluter inte till den misstanken. Det har ännu inte hittats någon "smoking gun", trots att Huaweis källkod har granskats hårdare av den brittiska regeringen än någon annan leverantör.

Han ansåg inte heller att uteslutandet av Huawei var ett effektivt sätt att skydda sig på. Det enda sättet att skydda sig är att montera säkerhetsmekanismer, det kan aldrig bygga på tillit gentemot leverantören, menade Curran.

Latent risk

Karolina Asp, chefsjurist på PTS, vidhöll dock att man förlitar sig på bedömningen från Säpo och försvaret.

– De anser att om man tillåter utrustning från Huawei så kommer vi ha byggt in risken latent i 5G-nätet. Och vi kan inte bygga in risken och vänta på att något händer, när väl skarpt läge uppstår är det då för sent att göra något åt saken.

Förhandlingen fortsätter på torsdag med vittnesmål från bland annat Säpo och avslutas på fredag.

Bakgrund: Tvisten mellan Huawei och PTS

Den 20 oktober meddelade Post- och telestyrelsen (PTS) att operatörer som ska delta i den svenska 5G-utbyggnaden inte får använda utrustning från kinesiska Huawei och ZTE.

"Nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i frekvensbanden får inte genomföras med produkter från Huawei och ZTE", skrev myndigheten i sitt pressmeddelande om beslutet.

Befintlig utrustning från Huawei och ZTE ska också, enligt PTS, tas bort.

Beslutet kom efter en säkerhetsprövning, gjord i samarbete med Försvarsmakten och Säpo, inför den kommande auktionen av svenska 5G-frekvenser.

Enligt Säpo bedriver Kina omfattande cyberspionage och alla kinesiska företag måste rapportera till kinesiska myndigheter.

Huawei nekar till att medverka till spionage och har överklagat beslutet från PTS, som nu är föremål för muntlig förhandling i Förvaltningsrätten i Stockholm.


Fakta: Från 1G till 5G

1G lanserades i Sverige 1981 och innebar ett nät där personer kunde ringa till varandra med trådlösa telefoner. 2G, som kom elva år senare, möjliggjorde sms, och vid 3G:s intåg 2004 blev det fart på internetsurfandet i mobiltelefonen.

2009 kom 4G-näten till Sverige, vilket gjorde mobilsurfandet betydligt snabbare. Det fick till följd att många sms och telefonsamtal flyttade över till meddelandetjänster som Facebooks Messenger eller Whatsapp.

Och nu är det alltså dags för nästa steg: generation fem, eller 5G. På flera håll i världen har tekniken redan börjat ta över.

Nu har fyra aktörer: Hi3G (Tre), Net4Mobility (Tele 2 och Telenor), Telia samt statliga Teracom, vunnit auktionerna om 5G-frekvenser i de så kallade 3,5 GHz- och 2,3 GHz-banden.

5G möjliggör betydligt snabbare trådlös dataöverföring, med en maxhastighet på 10 gigabit per sekund. Det motsvarar det allra snabbaste fasta bredbandet som privatpersoner i Sverige kan beställa i dag. Den maximala hastigheten på ett 4G-nätverk är 100 megabit per sekund – 5G har alltså en maxhastighet som är 100 gånger högre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!