– Det blir en dubbel inlåsningseffekt, säger Mats Åkerlind, vice vd på branschorganisationen Byggföretagen.

Många byggbolag har det knackigare i coronatider och vill när uppdragen blir färre skicka hem folk med statligt permitteringsstöd. Men reglerna försvårar.

Måste bort

Enligt Tillväxtverket måste ett företag göra allt det kan för att sänka kostnaderna innan det statliga permitteringsstödet kan användas och betalas ut. Där ingår att lärlingar och praktikanter måste avvecklas. Men byggbranschens lärlingssystem, som har mångåriga anor, är en del av en byggnadsarbetares karriärstart och inte jämförbart med en lärling eller praktikant i bredare benämning, enligt Mats Åkerlind. Bygglärlingen är tillsvidareanställd precis som andra, men till lägre lön innan de mer formellt blir en i det övriga laget och får sitt yrkesbevis.

Om byggföretagen därmed inte kan plocka in lärlingar hotar många att lämna branschen innan de ens har börjat.

– Kompetensförsörjningen försämras, säger Mats Åkerlind.

Tusentals färre

Dessutom slår det ekonomiskt mot de många företag som redan har bygglärlingar anställda och därmed inte kan lyfta permitteringsstöd, enligt Mats Åkerlind.

Normalt sett brukar branschen har 5 000–5 500 bygglärlingar anställda. I dagsläget är den siffran runt 3 500, en tydlig effekt av regelsystemet som inte tar hänsyn till byggbranschens speciella anställningsregler, enligt Mats Åkerlind.

Enligt honom har Byggföretagen fört fram detta till Tillväxtverket, som är den myndighet som hanterar och tolkar korttidspermitteringarna, och visar viss förståelse men ändå gett beskedet att det inte går att ändra på.

– Vi vädjar nu till regeringen att se över reglerna, säger Åkerlind.