I fjol stod vindkraften för 17 procent av Sveriges elproduktion, motsvarande nästan 28 TWh (terrawattimmar). Kärnkraften är fortsatt klart större, 47,7 TWh, och ohotad etta är vattenkraften, enligt Energiföretagens siffror.
Men vid årsskiftet stängdes ytterligare en kärnkraftsreaktor. Det tillsammans med mängder av planerade vindkraftverk kommer att rita om den svenska elkartan rejält.
Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergis nya prognos, som sträcker sig till 2024 och som bygger på tecknade kontrakt plus att kurvan dragits ut sista året, kommer vindkraften producera cirka 30 TWh i år och mot slutet av året nå en årlig takt på 35 TWh.
Tidigare än väntat
Visserligen fick pandemin och extremt låga elpriser vindkraftsinvesterarna att dra i bromsen under delar av fjolåret, men nu är det betydligt bättre fart igen. Så om cirka tre år är vinden ikapp kärnkraften, kanske förbi, om branschen får rätt.
– 2024, det är tidigare än någon trott, säger Daniel Kulin, analytiker på Svensk Vindenergi.
Men det är inte bara rosenrött för den snabbt växande vindbranschen. Det kommer samtidigt innebära väldigt mycket mer elproduktion på den svenska marknaden. Och även om elanvändningen väntas öka markant, så sker det med en viss eftersläpning och inte i tillräcklig omfattning på kortare sikt, enligt Daniel Kulin. Elöverskott är lika med prispress.
– Det kommer att bli svårt att få lönsamhet på den svenska energimarknaden framöver, säger Daniel Kulin.
Pressat pris
Sverige är redan EU:s största elexportör per person, enligt Kulin, som antyder att det byggs för mycket vindkraft för marknadens bästa. Det kommer med allt fler vindkraftverk att bli många fler tillfällen när priset åker ner mot nollan, likt Danmarks elmarknad.
Dessutom har många av vindsnurrorna byggts på "fel ställe", det vill säga i norra Sverige. Behovet och priset är högre i söder, men framöver växer Mellansverige mest, enligt Kulin.
Kärnkraftsförespråkarna brukar peka på vindens svaghet. Speciellt nu när minusgraderna är många och vinden mojnar, då åker stundtals priset upp mot två kronor kilowattimmen, jämfört med normalnivåer på i storleksordningen 30-40 öre.
– Det rör sig om några hundra timmer per år. Det är inte rätt lösning att bygga jättestora dyra kraftverk. Rätt lösning är att handla upp kapacitet som kan hantera det problemet, säger Daniel Kulin och pekar bland annat på planerna att bygga "ellager" av vätgas som kan användas vid tillfällen när efterfrågan går i taket.
De allra flesta timmarna under året har Sverige ett stort elöverskott.