Utbyggnaden av vindkraft till havs måste påskyndas, anser regeringen.

Samhället behöver elkraft, och idag kommer bara ett fåtal procent av svensk vindenergi från snurror som står till havs eller i Vänern.

Just nu finns ansökningar om anslutning till elnätet för ett 40-tal tänkta vindkraftområden längs kusten, enligt myndigheten Svenska Kraftnät.

Kan inte tråla

Fiske är en verksamhet som kräver utrymme.

– Vi kan inte köra i sicksack mellan vindkraftverken. Trålen kan vara 500 meter lång, plus vajrar. Dessutom behövs en säkerhetszon. Dels kan man skada vindkraftverken, men det värsta är om båten fastnar i någonting. Då kan det gå riktigt illa, även med besättningen, säger Anton Paulrud.

Swedish Pelagic Federation organiserar fiskare som går efter sill, skarpsill, makrill och annat i den öppna vattenmassan, alltså inte vid botten.

Yrkesfiskare som söker sin fångst vid havsbotten, bland annat med bottentrål, organiseras i Sveriges Fiskare. EU vill att de två typerna av fisken har olika producentorganisationer.

Trålning vid botten går inte alls att göra i vindkraftparker, av hänsyn till de kablar som ingår i anläggningen.

"Nykolonialism"

Peter Ronelöv Olsson, ordförande i Sveriges Fiskare, tycker att planeringen av vindkraft till havs hittills tagit för lite hänsyn till fiskets intressen.

– Och det har varit i riksintresseområden för yrkesfiske, sådana som staten har klassat som viktiga för självhushållning. Men det struntar de fullständigt i, säger Peter Ronelöv Olsson.

– Det är ren nykolonialism, dundrar Ronelöv Olsson.

Den svenska modellen för utbyggnad av vindkraft till havs skiljer sig från hur många grannländer gör.

I Sverige får den som vill bygga vindkraftverk se ut en plats och sedan söka tillstånd, i en ganska krånglig process med flera led där olika intressen ska vägas mot varandra. Olika beslutsinstanser blir inblandade, beroende dels på hur nära kusten det är, och dels om området är naturskyddat.

Svårlösta konflikter

I de så kallade havsplaner som regeringen nu beslutat om, pekas vissa områden ut för energiutvinning (främst vindkraft). Men samma vattenområden kan även anses vara viktiga för andra intressen.

Andra länder har ett mera centraliserat system. I Norge utser staten områden där just vindkraft ska placeras, efter samråd med bland annat fisket.

– Fördelen med det svenska systemet är att vindkraftbranschen själva hittar de bästa platserna för vindkraft. Nackdelen är att det är svårt att lösa konflikter med andra intressen, säger Joacim Johannesson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Konflikterna riskerar att leda till att det i praktiken byggs mindre vindkraft än det skulle gjort med en tydligare styrning.

Branschorganisationen Svensk Vindenergi anser att det är svårt att säga redan nu om något av systemen är bättre än det andra.

– Jag tror att vi kanske kan lära oss att med vårt system behöver vi ha mer dialog, säger Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi.

– Man ska inte negligera oron.

Kan ljud störa sillen?

Hon framhåller att vindkraftbolagen lägger mycket möda på sina ansökningar.

– I tillståndsprocesserna ligger bevisbördan för miljöpåverkan på dem, säger Lina Kinning.

Förutom konflikten om utrymmet till havs, finns också en oro hos yrkesfiskarna för att vindsnurrorna påverkar fisken på olika sätt. Ljud som kan störa sillens känsliga kommunikation är ett exempel.

– Det behövs betydligt mera kunskap om detta än vi har idag, anser Anton Paulrud.