Den drygt 400 sidor tjocka "Blodskam" släpps i början av maj. Det är den avslutande delen i Sankta Gertrudsserien, en tetralogi som Niklas Wrångberg påbörjade 2015. Det hela började när han just gett ut sin självbiografiska bok "Lapptäcket" på det egna förlaget, Position, som vid den tiden hade runt tolv titlar.
– Jag fick en hel del positiv feedback och började grunna på en story med mentalsjukhuset i fokus. Jag promenerade mycket i Gertrudsviksområdet och en historia började ta form.
Redan från start hade han fyra böcker i åtanke, en för varje årstid.
– Det har gått i lås och jag är så glad att folk vill läsa, men de senaste två åren har varit oerhört tuffa.
Det var för ungefär ett år sedan som Niklas började känna sig febrig och skakig när han var ute på en promenad.
– Det blev bara värre och värre. På akuten kunde de konstatera att det var en pågående hjärtinfarkt.
Niklas kördes i ilfart ner till Kalmar där han blev inlagd i två dagar. Han var hemma från jobbet en vecka med medicinering. Sedan började han jobba. Efter några dagar, på en fikarast, kände han hur armen domnade och huvudet föll okontrollerat framåt.
– Mina arbetskamrater tyckte att jag betedde mig konstigt och jag åkte till sjukhuset igen.
Där misstänkte de att Niklas hade fått en tia-stroke (transitorisk ischemisk attack). Det är när en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan (källa: 1177). Han blev inlagd i två veckor.
– Vården var fantastisk. Och det är otroligt vad jag hann tänka och reflektera. Det låter ju som en klyscha, men det var efter det som jag började värdera livet på ett annat sätt än tidigare; min hälsa, nära och kära. Förut var jag alltid på språng. Nu vet jag att jag inte behöver prestera hela tiden. Även om det är lätt att trilla tillbaka i gamla mönster.
Året innan hjärtinfarkten var kantad av flera händelser. Niklas bröt upp från ett 14-årigt samboförhållande. I samma veva började hans företag Position att visa negativa siffror.
– Jag kände ett stort behov av att vara ensam, göra vad jag vill. Men efter separationen blev det ändå inte som jag tänkt eller trott.
Företaget hade Niklas drivit sedan 1998. Position var till en början en renodlad reklambyrå, men utvecklades även till ett förlag för både böcker och musik.
– Företaget var en stor del av min identitet. Det var jag liksom. Jag levde för jobbet, kunderna och uppdragen.
Niklas försökte rädda sitt företag genom att ta ut minimalt med lön och jobba på timmar i andra företag. Men senhösten 2018 fanns det inget annat att göra än att försätta bolaget i konkurs. Efter hand fick han anställning som grafisk formgivare på Media Fokus, vilket är hans nuvarande arbetsplats.
– Att behöva lägga ner var ett personligt nederlag. Jag hade känt mig uppskattad och det hade gått bra. Plötsligt sopades allt undan. Jag hade boken att skriva på, men tidvis fanns ingen lust alls. Samtidigt, när jag väl skrev, var det en flykt från verkligheten.
Under en period mådde Niklas inte bra alls.
– Hjälpen var att få prata. Både med professionella, familj och vänner. Ibland kommer saker ifatt en människa och det är inte hållbart att klara det på egen hand. Det är inget att skämmas för, att söka hjälp om det känns tungt, fler borde göra det.