Snön yr utanför fönstret, kemiläxan ligger på köksbordet och niondeklassarna Wilma Djurstedt och Jessie Eriksson hänger en stund hemma hos Linnéa Peterson. Wilma Carlsson, den fjärde i det tatja kompisgänget i 9 c på Vimarskolan, har annat för sig den här eftermiddagen.

Vänskapen har vägt tungt i den långa processen att välja gymnasieprogram.

– Inte så att man ska påverkas av kompisarnas val, då hade jag ju valt samhäll media precis som Linnéa och Jessie, men visst har det betydelse. Man vill fortsätta att umgås med sina vänner, men samtidigt har man sina drömmar, säger Wilma Djurstedt, som hela högstadietiden varit inställd på innebandygymnasium och nu ändå inte riktigt vet hur hon skulle ställa sig om hennes reservplats i Växjö blir en reell möjlighet.

– Jag har det ju så bra i Vimmerby!

Linnéa säger att hon funderat på gymnasiet sedan första studiebesöket i åttan.

– Jag har haft lite olika tankar, jag brinner för musik och dans. Estet med dansinriktning i Kalmar har jag också varit lite sugen på, men så tänker man på att antingen blir mycket resande eller att man får lägga pengar på boende. Pengar som kanske är bra att spara för framtiden.

Istället valde hon samhäll media med dansprofil på hemmagymnasiet i Vimmerby, precis som Jessie Eriksson. Men båda har sneglat på barn- och fritidsprogrammet i Hultsfred.

– Det verkade jättebra när vi var där på besök, men sen blir man lite osäker när folk frågar om man verkligen vill jobba med barn i framtiden. Det är ju en fråga jag inte har något riktigt svar på nu, och då tänker jag att det är bättre att välja brett, säger Jessie.

Arbetsförmedlingens yrkeskompass över yrken som ger störst chans till jobb kan vägleda. Men tjejerna tycker också att man måste följa magkänslan och inte lyssna för mycket på vad alla andra tycker.

– Det viktigaste av allt är att man inte lägger tre år av sitt liv på något som känns bortkastat. Och då är det ju ändå tryggt att välja ett program som ger lite olika möjligheter, det är väl ganska troligt att de flesta inte vet exakt vad man vill med sitt liv när man går i nian.

De ser fram emot gymnasiet med skräckblandad förtjusning. "Det känns som att man är mer inriktad på det man verkligen är intresserad av, och många säger att gemenskapen i klassen blir starkare på gymnasiet".

Tjejerna tycker att det är en stor nackdel att de inte varit ute på prao.

– Det är verkligen tur för de som går i åttan, att det blir prao igen. Utan prao har man ingen kontakt med arbetslivet och det hade kanske varit lättare att veta vad man vill om vi fått vara ute på någon arbetsplats.

– Jag tror att det vore bra om man fick besöka fler program än bara två. Det kanske är så att man inte har en aning om det som skulle passa en perfekt, man kanske bara har en förutfattad mening, säger Jessie.

För Wilma blev det tydligt när hon besökte samhällsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning.

– De höll på mycket med FN-rollspel, hur man håller tal, argumentation och diskussioner. Det gillar jag och det var nog då jag kände att det var något för mig.

Jessie och Linnéa gillar båda att skriva och fotografera och tror att samhäll media blir en bra grund att stå på.

– Man hinner ju ändra sig sedan, om man vill göra något annat i livet.