Tioåriga Vincent Ewers började med schack redan när han var fem år gammal. Spelet kräver koncentration och strategiskt tänkande.
Under stor koncentration funderar Vincent Ewers och William Westrin på nästa drag. Vilken pjäs ska flyttas, och i vilken riktning? De båda tioåringarna är inga nybörjare när det gäller schack.
– Jag gillade att spela när jag var liten. Första gången var jag fyra eller fem år, säger William Westrin.
– Jag har spelat sedan jag var fem år, säger Vincent Ewers.
Varför började du att spela schack?
– Det såg roligt ut, säger William Westrin.
William Westrin möter Vincent Ewers i ett parti schack. Båda är vana schackspelare. De har spelat sedan de var i femårsåldern.
Nu ska William, Vincent och ett 70-tal andra elever i årskurs 4 på Lindblomskolan delta i Schackfyran, som är världens största schacktävling för barn.
– De ligger i hårdträning och det blir värre och värre fram till final, säger Lennart Beijer, ordförande i Hultsfreds schackklubb.
Sedan en tid tillbaka besöker han skolan en gång i veckan för att leda schackträningarna. Årskurs 4 består av tre klasser som turas om att komma in i klassrummet där schackbräden har placerats ut på varje bänk. Läraren Ann Larsson berättar att eleverna även spelar schack vid andra tillfällen.
– Lennart kommer hit en gång i veckan, men vi kör emellan också, säger hon.
Läraren Ann Larsson och Lennart Beijer från Hultsfreds schackklubb hjälper eleverna att vässa sina schackkunskaper. Närmast Ann Larsson på bilden spelar Jana Takroori mot Leen Truhune.
När eleverna satt sig till rätta ser Lennart Beijer ut över klassen och ställer en historisk fråga:
– Hur länge sedan var det man började spela schack i världen?
En av eleverna ger det rätta svaret:
– 1 500 år.
Kommunfinalen i Schackfyran äger rum i april, sedan väntar länsfinal och riksfinal.
– Vi brukar ha lag från Lindblomskolan i riksfinalen, så det förväntar vi oss i år också, säger Lennart Beijer.
Om eleverna går vidare till riksfinal får de åka till Helsingborg den 18 maj.
– Det kommer att vara flera tusen fjärdeklassare.
Novalie Engman Epskamp och Ola Alghzawi tycker om att spela schack och ser fram emot tävlingen.
Vid ett av schackbrädena i klassrummet sitter Novalie Engman Epskamp och Ola Alghzawi.
– Jag tycker om att spela schack. Jag spelar med mina föräldrar och vänner, säger Ola Alghzawi.
De är förväntansfulla inför Schackfyran.
– Det känns bra, säger Novalie Engman Epskamp som tror att klassen kommer att gå vidare i tävlingen.
– Jag vet att vi vinner!
Varje år deltar omkring 25 000 fjärdeklassare från över 1 000 klasser i Schackfyran. Det är inte bara en tävling utan lika mycket ett socialt projekt, eftersom alla i klassen bidrar till resultatet.
Leen Truhune, som här spelar mot Jana Takroori, tycker att det är roligare att spela schack i verkligheten än på mobiltelefonen.
Rawan Krdi och Hedda Haglund är två av fjärdeklassarna som övar inför Schackfyran.
Ann Larsson berättar att eleverna kom från olika tredjeklasser när de började fyran i höstas. Därför är det viktigt med aktiviteter som stärker sammanhållningen i gruppen.
– För barnen är tävlingsmomentet viktigt, men jag tänker mer på det sociala. Det gäller att vara tyst när man spelar schack och vänta ut varandra. Man ska kunna spela med vem som helst, inte bara med sin kompis, säger Ann Larsson.
Hon märker att eleverna börjar lära sig att tänka strategiskt när de flyttar schackpjäserna, vilket också gör att de uppskattar spelet mer.
– Många har vänt från att tycka att det är tråkigt. Nu tycker de att det är kul.
"För barnen är tävlingsmomentet viktigt, men jag tänker mer på det sociala", säger läraren Ann Larsson, här tillsammans med eleverna Jana Takroori och Leen Truhune.
Lennart Beijer konstaterar att eleverna lär sig snabbt. Han håller med om att den sociala delen är viktig. Dessutom menar han att schackspelandet har positiva effekter på undervisningen i skolan.
– Går det bra att lära sig att spela schack, går det även bra att lära sig matte, historia och geografi. De pratar mindre, har bättre fokus och lyssnar.