Eva och maken Mikael träffades för 25 år sedan. De har ett gemensamt barn och varsitt barn sedan tidigare. "Vi har som många andra en blandfamilj, men det funkar jättebra", säger de. Idag är alla barn utflugna ur hemmet och fyra barnbarn har kommit till världen.
Det är mycket som förändrats för Eva Folkesson den senaste tiden. I mellandagarna träffar Vimmerby Tidning henne i hennes nybyggda hus, längst upp på höjden i det nya bostadsområdet vid Nossen. Där har hon och maken Mikael bott i ganska exakt ett år, efter att 2014 ha sålt sitt tidigare hus och därefter bott i lägenhet.
– Vi har inte varit så rädda på det sättet. Jag kan känna att det finns en norm att man i vår ålder helst ska ha ägt ett hus i tjugo år, men när vi sålde huset kände vi att "vad är det värsta som kan hända?", säger Eva.
Utgångspunkten i vårt samtal är dock det skifte som nyligen skett i hennes arbetsliv. Efter att i ungefär åtta år ha jobbat på Kalles Lek & Lattjo, en verksamhet hon var med och byggde upp från grunden, fick Eva nämligen ett samtal. Ryktet om hennes erfarenheter hade spridit sig och nu var Vimmerby stadshotell intresserade av att anställa henne som chef för den stora spasatsningen som då skulle ta form.
– Jag blev lite snopen över att de hade koll på mig, men uppdraget kändes redan då superspännande.
Eva Folkesson, spachef på Vimmerby stadshotell, beskriver sig själv som en trygghetsperson som gillar ordning och reda. "Jag skulle säga att jag är smidig och följsam i min arbetsroll, men i övrigt är jag nog ganska fyrkantig", säger hon.
För att få en klarare bild av den karriärmässiga vägen som ledde henne dit backar vi bandet. Redan i en tidig ålder började Eva jobba hos sina föräldrar på Statoil, eller BP som det hette på den tiden. De var ägare till macken och Eva blev skolad av sin far i konsten att sälja och att jobba med service.
– Både jag, mina syskon och våra barn har jobbat tillsammans där. Det var en otroligt rolig tid.
Eva förklarar att tiden på Statoil gjorde henne bra på multitasking och att bemöta olika typer av människor. De erfarenheterna hade hon stor nytta av när hon senare började jobba på leklandet.
– Den stora skillnaden där blev väl att jag nu fick se människor i sina familjekonstellationer och hur de agerar där, det tycker jag var häftigt.
Vimmerby stadshotell öppnade sitt spa för allmänheten i oktober. Grunden i spachefen Evas motto är att om det är ordning och reda på en arbetsplats så trivs folk.
Nu, som spachef på Vimmerby stadshotell, får hon återigen se en ny sida av människor, i en miljö där de gör något för sig själva. Eva uttrycker tacksamhet över att i och med sin nya position få jobba på en plats som enligt egen utsago är fylld av härlig energi, omtanke och en positiv känsla.
– Jag älskar verkligen människor och det är så kul att få se dem i sina olika roller.
Jag tror att många tycker att det är en jobbig grej att byta jobb och bryta upp – hur känner du kring det?
– Det är absolut jobbigt att bryta upp när man vet vad man har, men inte vet vad man får. Jag är en strukturmänniska så det var lite tufft, det måste jag säga. Men jag blev väl mottagen och fick mycket stöttning i början.
Hur var det för dig som strukturmänniska att ta en tjänst som inte riktigt funnits tidigare och kanske inte hade tydliga ramar?
– Att dra igång en verksamhet som ingen vet riktigt hur den ska fungera är såklart svårt, men jag måste nog lita mer på min instinkt även om det finns en osäkerhet. Nu i efterhand när vi har startat upp kan jag se att många av de tankar och drömmar jag hade när jag började faktiskt är saker som vi jobbar med nu.
Eva upplever inte att det varit jobbigt att byta jobb efter att ha passerat 50-strecket, bortsett från det allmänt tuffa i att bryta upp. "Där har jag tillräckligt med självförtroende att säga att jag tycker att jag är riktigt bra på det jag gör. Ibland gör man fel såklart, men då får man erkänna det och ta nya tag helt enkelt", säger hon.
Sedan Eva gick in i sin nya roll har hon varit spachef tjugofyra timmar om dygnet. Hon berättar att hon alltid haft svårt att släppa jobbet när hon kommer hem, oavsett vilken roll hon har haft.
– Det är sån jag är. Jag går all in vad jag än gör och jag gör inget halvdant. Nu har jag tur att en tjej jag jobbar börjar få mer ansvar, så hon kan backa upp när jag är ledig.
Och just när vi träffar Eva i mellandagarna har hon faktiskt kunnat ta ledigt, efter att ha jobbat i princip alla helger sedan spaet öppnade. Hon berättar att hon på lediga stunder gärna kryper upp i soffan för att kolla på serier, som ett sätt att slappna av. I övrigt är hon gärna ute och går eller springer på fritiden, träffar kompisar och familj eller dricker bubbel. Varje morgon när hon stiger upp har hon som rutin att spela mobilspelet Candy crush.
– Jag är en sån som bokar upp mig hela tiden, men det är ju stor skillnad på vad man hinner med när man inte längre har barn som bor hemma.
"Jag letar alltid efter en känsla, vart jag än går", berättar Eva Folkesson. Hemma i det nybyggda huset har de tagit inspiration från olika platser, som på olika vis ger en bra känsla och härlig energi.
Den nyvunna tiden som kommit med att barnen vuxit upp är något som Eva och Mikael försöker ta till vara på. I somras kunde de bocka av en stor punkt på sin bucket list, en önskelista med saker de vill göra innan de dör. Punkten handlade om att bila genom Italien – något som länge varit en dröm.
– Vi gjorde äntligen det, och det var bara wow! Jag fick barn så väldigt tidigt, jag var bara tjugo år, så jag kunde inte göra saker som tågluff och så som var populärt när jag var ung. Jag skulle ha gått en reseledarutbildning, men så blev jag gravid och hoppade den grejen. Men nu när barnen vuxit upp kan vi göra lite mer sånt.
Eva är både född och uppvuxen i Vimmerby, i en familj där alla jobbat med service. Som yngre jobbade hon mycket på Statoil/BP som ägdes av hennes föräldrar.
Det ramar också in vad Eva vill göra nu framöver, att få tänka stort och drömma både privat och i sin yrkesroll. Att anta en ny chefsposition efter ett långt yrkesliv på andra platser såg hon aldrig som ett problem, bara en möjlighet.
– Jag har med åren fått självförtroende nog att säga att jag är riktigt bra på det jag gör.
