Många bilder på barnen finns i lägenheten i Västervik.
De första tre barnen – Erik, Sofia och Johan – kom ganska tätt, med ungefär ett års mellanrum i början av 1990-talet. Då var Eva-Lena Zettergren ung, bara 22 år när Erik föddes. Medelåldern för förstföderskor i länet var då 25 år men vid den åldern hade Eva-Lena och hennes dåvarande man redan hunnit få tre barn tillsammans.
– Men vi hade längtat efter barn ett tag, jag har alltid gjort det. Då, i början av 90-talet så var man kanske också mer vuxen som 22-åring. Jag var det i alla fall, jag hade jobb och kände mig redo, berättar Eva-Lena.
Det första barnet gav mersmak, de ville att Erik skulle få syskon. Så blev det ju också, två barn till blev det i ganska rask takt.
– Jag upplevde det inte som att folk tyckte att det var konstigt, inte som man fick höra i alla fall. Jag kunde jobba 50 procent efter ett tag och jag trivdes bra med att vara flerbarnsmamma. Jag har alltid tyckt om att vara med familjen.
De som föder sitt första barn blir äldre i takt med att åren går. I Kalmar län ligger medelåldern för förstföderskor på nästan 28 år nu. I början av 1990-talet, som vi redan nämnt, var medelåldern 25 år. 1974 var medelåldern 22. Det visar statistik från Socialstyrelsen.
Efter några år, när det yngsta barnet Johan var runt fem år gammal, gick föräldrarna skilda vägar. Men de fortsatte att hjälpas åt när det kom till barnen.
– Det gick jättebra, men det kunde ju vara tufft för båda att ha tre barn. Men deras pappa fanns där väldigt mycket, han hade barnen när jag jobbade oregelbundna tider och mycket kvällar och helger.
På besök på mödravården kom barnens pappa Jespers bror in i väntrummet direkt efter att paret lämnat. "De är jättelika, och många undrade nog vad han gjorde där igen, med en annan kvinna", minns Eva-Lena.
Så gick åren och Eva-Lena och hennes nuvarande man Jesper träffades. De ville ha barn tillsammans och Eva-Lena längtade efter småbarn.
–Jesper är yngre än mig och vi ville ha barn ihop, det visste vi ganska snabbt. Men jag började närma mig 40, jag var 39 när Arvid, vårt första barn, kom. Men jag tänkte aldrig på det som att jag började bli äldre.
Hur såg folk på det, att du skulle bli en "äldre mamma"?
– Alltså...jag märkte inte av något negativt egentligen. Det var inte så att alla verkade tycka att vi var konstiga även om det så klart är lite sent kanske. Men jag hade inte några betänkligheter. Alla mina graviditeter har gått bra, jag har mått väldigt bra under dem.
– Det har säkert gjort att jag inte tvekat så mycket, att man hela tiden mått bra.
Från vården fick hon också höra att hon redan fått tre friska barn, och att det nog skulle gå bra nu med.
Att bli mamma igen, i 40-årsåldern var inga problem. Eva-Lena Zettergren var nog mer närvarande för barnen i andra "kullen", tror hon. Från vänster: Arvid, Eva-Lena, Astrid och Anna.
Rent medicinskt finns det ökade risker med att föda barn ju äldre man blir. Det är risker både för barnet och för mamman. Nu är medelåldern för förstföderskor nästan 28 år i länet. Det är något yngre än medelåldern i landet i övrigt där medelåldern ligger på 29 år.
Vid besöken hos barnmorska innan födseln var Eva-Lena klart äldst i väntrummet.
– Men jag tror inte att någon tänkte på det, jag såg yngre ut då, säger och skrattar.
Risker var inget som Eva-Lena och Jesper tog med i beräkningen. När deras första son Arvid kom fick han akut syrebrist under förlossningen och han fick förlösas med akut kejsarsnitt. Men det ska inte ha med Eva-Lenas ålder att göra, det berodde på andra orsaker enligt henne.
– Vi fick ligga inne på sjukhus under tre veckor, vi visste inte hur det hade gått, läkarna visste inte om han skulle få någon komplikation på grund av syrebristen.
Det visade sig att det gått bra, men tankarna på risker kom för första gången då.
– Jag funderade mycket på det då, om det berodde på att jag var nära 40 år. Men jag var inte helt klar, det kände jag då med.
Tvivlet ställdes åt sidan och nu ville de ha syskon till Arvid. Två barn till blev det, Astrid, som är yngst föddes 2009, när Eva-Lena var 42 år.
Eva-Lena och Jesper umgås gärna mycket med familjen. Hon säger att hon inte försakat något genom att bli mamma sent i livet.
Vad är den stora skillnaden mellan att få barn när man är ung och när man är över 40 år?
– Man är ju piggare när man är yngre. De sista graviditeterna var liksom tyngre, jag blev tröttare och mer medtagen. Man lär sig också att slappna av lite när man blir äldre, att allt inte är så farligt. När jag var yngre ville man göra allt annat också.
– I den andra omgången så fick saker som egentligen inte är viktiga, städa och fixa, vänta lite. Jag var nog lite mer närvarande.
Hur såg er omgivning på att du liksom började om?
– Många undrade om vi inte missade massor av saker, att resa tillsammans och sådant. Men jag gillar att vara hemma med familjen, det är det som är värt mycket. Jag hade inte gjort det annorlunda idag faktiskt.
Familjen är stor, sex syskon är man men många år skiljer dem åt. "De små gillar verkligen sina äldre syskon, säger Eva-Lena. Från vänster: Arvid, Astrid, Anna och Eva-Lena.