Efter ett tyst år blickar Ylva Lee Lindell framåt.
"Är du allergisk?" frågar Ylva Lee Lindell och pekar på hyacinterna på köksbordet. Villan i Frödinge är ljus och på de gamla trägolven tassar katterna Monster och Isis. Sedan i januari jobbar 39-åringen som teaterpedagog på Kulturskolan i Vimmerby, där hon har en teatergrupp för ungdomar på måndagarna. Hon leder också teatergruppen Ung Drama på Komedianterna, där hon själv både spelar och skriver teater. Som om inte det vore nog har hon skrivit och gett ut tre fantasyromaner.
– För mig är teater att få gå upp på scen och leva ut. Man hittar någon annan och genom den hittar man också sig själv. Det är jättehäftigt och känns verkligen som någonting obegränsat. Den där lilla lådan som alla ska passas in i finns inte på scen, säger hon.
Teatern, skrivandet och uttrycket är en stor del av Ylvas liv och hon har blivit lite av en profil på Vimmerbys teaterscen. När vi träffar henne hemma i köket berättar hon att hennes liv kunde tagit en helt annan väg, om hon fullföljt planerna på att utbilda sig till journalist som hon hade när hon flyttade till Uppsala för att börja gymnasiet.
– Jag var 16 år och flyttade iväg så långt själv och det gick inte. Jag kom tillbaka till Vimmerby och sökte till Hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet men kom inte in. Då sökte jag till estetprogrammet och sen var jag fast, säger Ylva Lee Lindell.
Att teatern skulle gripa tag i henne var inget Ylva hade räknat med, men så blev det. Under gymnasietiden hamnade hon också på Komedianten i Vimmerby, den teatergrupp som hon idag beskriver som sin andra familj.
– Jag skrev en pjäs om min barndom, som hette Fångad i en flaska. Den hade premiär här år 2000. Jag tänkte att jag kunde vara med och ordna fika och kanske ha en mindre roll. Man hinner inte med teatern när man blivit vuxen, tänkte jag, men jag kom aldrig därifrån, säger hon.
Ylva Lee Lindell tycker att det mörka och otäcka borde få ta mer plats i kulturen, kanske särskilt inom ungdomsverksamheten.
Sedan dess har det rullat på med bland annat Komedianternas populära stadsvandringar. Hon sitter i styrelsen för föreningen och har dessutom startat upp Ung Drama. Aktiviteten på Komedianten har varit låg i och med coronapandemin och även det här halvåret har man beslutat att inte dra igång ungdomsgruppen. Tanken är att man startar på nytt i början av september och då med pjäsen Hyenorna av Anders Duus.
– Det är ett nyskrivet ungdomsdrama, säger Ylva som hämtat sin portfölj för att ta fram en utskrift av pjäsen.
Hon berättar att hon får förhandla med ungdomarna om vad som ska sättas upp. De ville spela Romeo och Julia, vilket också var tanken innan pandemin bröt ut, men man kom fram till att projektet var för stort. Bland det första man gjorde i Ung Drama var dock att gå igenom alla Shakespeares pjäser och göra ett potpurri av dem.
– Jag har nog aldrig sett så bra Hamlet-monologer som när mina ungdomar gjorde det. Det var så man grät, säger Ylva Lee Lindell.
Kulturskolans termin är slut, men i höst blir det pjäsen Som dom gör i Amerika av Astrid Lindgren. Sen håller Ylva också i en kurs i improvisationsteater. Hon arbetar heltid på Frödinge mejeri och teatern tar upp mycket av hennes tid utanför jobbet. När branschen legat i vila har Ylva Lee Lindell fått perspektiv på hur mycket teatern betyder för henne.
– Det är svår att sätta ord på. Man sätter upp en pjäs och är på teatern i princip hela tiden. Barnen är också med, så det blir en familjegrej. Glädjen jag känner nu, när man snart kan börja göra allt igen, är sagolik. Jag har saknat det här jättemycket, säger hon.
Ylva Lee Lindell är född i Vimmerby och efter en kort sejour på en gymnasieskola i Uppsala kom hon tillbaka hem. Idag bor hon i Frödinge och arbetar på mejeriet.
Hon beskriver tiden utan teater som tyst för en familj som annars är vana att ha mycket liv omkring sig. Nu blickar Ylva framåt och förutom drömmarna om att göra musikal och spela Fröken Julie har hon en önskan om att teatern lyfts fram mer i samhället.
– Man lyfter sporten, men kulturen är minst lika viktig. Det finns många som inte kan spela hockey på grund av kostnaderna men att ställa sig på en teaterscen kan nästan alla göra, säger hon.
Ylva Lee Lindell tycker också att man måste sluta backa för det mörka i kulturen, framförallt inom ungdomsverksamhet.
– Man uppmuntrar inte till att ta tag i det otäcka. Utsatthet och fattigdom borde kunna ta mer plats än prinsessor och jag tror att ungdomarna själva vill visa det. Man är väl rädd för vad föräldrarna skulle tycka och jag tycker att det står lite stilla där. Teater ska vara en ventil mot samhället och det är en viktig tradition som vi måste fortsätta med, säger Ylva Lee Lindell.
