Vilken betydelse har generna kontra miljön för barns språkliga utveckling och deras läs- och skrivutveckling? Och vilken betydelse har de för risken att utveckla läs- och skrivsvårigheter?
Den frågan har sysselsatt forskare i Sverige, Norge, USA och Australien i en studie som pågått sedan millennieskiftet.
Stefan Samuelsson, professor vid Linköpings universitet, har ansvarat för den svenska och norska delen av projektet där 300 tvillingpar medverkat.
– Totalt i studien har vi följt ungefär 1 200 enäggstvillingar och samkönade tvåäggstvillingar redan från fem års ålder – alltså innan de allra flesta av dem börjat lära sig läsa – fram till slutet av årskurs fyra. Det har gjort att vi kunnat få mer tillförlitliga svar på just betydelsen av genetiska faktorer och betydelsen av miljön.
Vad har studien visat?
– I slutet av år ett i skolan, oavsett land, kan vi se att de individuella variationerna i läsförmågan hos eleverna förklaras till uppskattningsvis 70 procent av genetiska faktorer och 10 procent av miljöfaktorer, det vill säga den miljö som tvillingar delar.
En undersökning bland ett antal skolor i Linköping i årskurs 2 och årskurs 4 visar på stora variationer mellan elevernas läskunnighet. Det kan skilja mer än fyra år mellan de som verkligen får kämpa och de som läser flytande.
– Det kan knappast bero på läraren, det kan näppeligen förklaras med skolmiljön för den är lika för alla där. Då finns två alternativ kvar, det ena är den miljö barnen lever i och har vuxit upp i hemma. Det har påverkan på skolresultaten generellt. Men det förklarar inte spridningen i klasserna. Men våra studier visar, vilket jag skulle vilja hävda är positivt, att det till största delen förklaras med genetiska faktorer.
Varför är det positivt?
– I Sverige är det angeläget att ge alla elever, oavsett bakgrund, likvärdiga möjligheter. Den principen har vi ju för att reducera miljöns betydelse för elevers möjligheter att få samma förutsättningar till lärande. Därför är det positivt att miljön spelar en allt mindre roll. I vår forskning framstår det ganska entydigt att det är genetiska faktorer som står för förklaringen till spridningen.
– Men jag vill inte bli missförstådd som någon biologist som säger att allt är förutbestämt. Det skolan gör spelar väldigt stor roll. Det finns mycket forskning som visar att riktad, systematisk och välstrukturerade specialpedagogiska insatser i en tidigt ålder har jättestor effekt.
Stefan Samuelsson skulle önska att svenska skolan hade större möjligheter att ge eleverna det stöd de är i behov av för att lära sig läsa, skriva och räkna.
– Mer resurser till de elever som tidigt visar sig vara i behov av särskilt stöd. De insatserna har man igen senare i deras skolgång.
Efter att i många år sysslat med grundforskning inom tvillingprojektet är Stefan Samuelsson nu involverad i ett forskningsprojekt där en morot är att få "löpa linan ut", något forskare sällan har möjlighet att göra.
– Vi kommer att gå in med specialpedagogiska insatser och undervisningsmaterial redan i årskurs två för elever med läs- och matematiksvårigheter. Om det visar sig att de här insatserna har en gynnsam effekt kommer vi att se till att undervisningsmaterialet görs tillgängligt för alla inom svensk skola utan kostnad. Det är det jag brinner för – att verkligen bidra med vetenskapligt beprövad undervisning för elever i behov av särskilt stöd.
