Den tidigare optikern från Västervik, Håkan Ryberg, bor numera i Göteborg.
I över 70 år hade de inte känt till varandra, Håkan Ryberg och hans bror.
Det var nyfikenheten som drev Håkan till att begära ut journaler från Västerviks sjukhus där hans mor, Viran, avled i blodförgiftning. Då var han bara en och en halv månad gammal.
Genom hjälp med att tolka, den till stora delar handskrivna, journalen och släktforska vidare framkom att mamman hade fött ett barn tidigare. Så hittade han sin "nye" bror. Den sju år äldre Lennart Mörngård i Olofström, Blekinge.
– Det var lite omtumlande och överraskande, säger Håkan om upptäckten för några år sedan.
När det fått sjunka in och efter viss tvekan ringde han upp sin bror.
– Jag förklarade direkt att jag inte var någon försäljare, sedan berättade jag att vi var syskon. Det blev tyst i luren, minns Håkan från samtalet.
Håkan Ryberg hittade sin tidigare okände bror genom att begära ut journaler från Västerviks sjukhus.
Håkan Ryberg är uppväxt i Västervik. Han bodde på Storgatan, där Tullportens galleria nu ligger. Han utbildade sig till optiker och hade sin butik på Storgatan, där det på samma gata idag finns tre olika glasögonbutiker.
– Jag sålde och flyttade när kedjorna kom. Det gick inte att konkurrera. Då var yrket ett hantverk, att slipa glasbitar och laga bågar. Nu är det helt annorlunda, säger han.
Varje sommar kommer han och Margareta till Västervik för att hälsa på de tre barnen i Västervik, idag hos Christina på Tre Bröders väg i Johannesdal.
– Jo, adressen är lite märklig i just det här sammanhanget, men vi är ju bara två bröder och en syster, säger han om lillasyster Barbro i Skåne.
Vägen i Johannesberg stämmer nästan på syskontrion.
Efter telefonsamtalet stämde bröderna träff för första gången. De möttes i Halmstad och sedan dess ses de två gånger om året.
Margareta letar fram en bild på dem tillsammans på mobiltelefonen. Där framträder likheterna tydligt, i profil öga mot öga.
– Vi är väldigt lika. Näsan, tänderna och leendet är lika. Även sättet att gå och framför allt sättet att vara. Jag ser morfar i hans leende, tycker Håkan.
Släktmässigt är de halvbröder med samma biologiska mamma. Att de inte träffats tidigare berodde på att Lennart adopterades bort direkt som nyfödd.
Den oväntade upptäckten födde många funderingar och de har tillsammans resonerat om sina skilda liv utan att ha minsta aning om varandra.
– Alla är borta nu, att spekulera om varför leder inte till något, säger Håkan över en kopp kaffe i trädgården.
Bröderna Lennart och Håkan.
80-årige Lennart Mörngård, tidigare Persson, i Blekinge minns mycket väl telefonsamtalet från sin okände bror.
– Jodå. För att jag inte skulle lägga på sa han att han inte var försäljare. Sedan var han snabbt rak på sak och berättade hur han kommit fram till detta. Klart att jag blev överraskad, men min fru blev nog mer tagen. Det är kul att få en släkting, säger Lennart via telefonen från sommarstugan i Hällevik.
Första mötet skedde, en försommardag, vid köpcentret Eurostop i utkanten av Halmstad.
– Vi fotade varandra och märkte att vi var lika som bär. Sedan dess har vi fortsatt att träffas och besökt varandra, men jag har inte varit i Västervik ännu, säger Lennart.
Han berättar att han växte upp utanför Landskrona och det var först som sjuåring han fick veta att han blivit adopterad.
– Vi har haft olika uppväxtmiljöer. Visst har jag funderat över varför det var sånt hysch-hysch kring att jag var adopterad. Men det har jag lagt det bakom mig och nu finns de ingen kvar som vet om det gamla, säger den nyupptäckte brodern, Lennart Mörngård från Blekinge.
Bröderna Lennart och Håkan.
Håkan Ryberg hälsar varje sommar på sina tre barn, två i Västervik och en utanför Vimmerby.
Bröderna Lennart och Håkan.
