Hemma hos familjen är det fullt ös. De har bara hunnit bo i sitt nya hus i några veckor, men är nöjda över beslutet att bygga i Nosshult. Närheten till Nossen och möjligheten till kvällsdopp är inte en nackdel.
Det är en vardagskväll i början av oktober. Solen är på väg ner för att lämna plats till det skumma höstmörkret, men från huset dit vi är på väg lyser det hemtrevligt. Vi befinner oss i Nosshult, där Emma Fingal och Roger Andersson har flyttat in i ett nybyggt hus tillsammans med sina två barn, Freya, 6, och Wilmer, 3.
– Redan när det började pratas om tomter ute vid Nosshult så sa jag att om det är någonstans vi ska bygga hus här i trakterna så är det här, berättar Emma, som i och med flytten återvänder hem.
Innan vi slår oss ner vid matbordet torkas bordet med spår av tuschpennor rent från leksaksslime. Intervjun får vi riva av lite snabbt innan det är läggdags för barnen. Det är så man får jobba som småbarnsförälder.
– Huset är nybyggt, men det finns ju en anledning till varför vi har behållit ett gammalt bord.
Paret köpte sin villatomt i maj 2021 och är nu en del av ett nytt, framväxande bostadsområde i närheten av sjön Nossen. Trots att de bara har bott där i några veckor har de hunnit få god kontakt sina grannar, och det tog inte lång tid innan de blev inbjudna i en Facebookgrupp för alla boende på gatan. Det ger en känsla av samhörighet som de båda uppskattar, särskilt efter en tid av täta flyttar.
– Vi avslutade semestern 2022 med att flytta och påbörjade semestern 2023 med samma sak, så det har varit lite flängigt.
Bygget av familjens hus i Nosshult påbörjades precis i början av året, i januari 2023, och i slutet av sommaren kunde de äntligen flytta in. "Det är nog inget med huset som är riktigt som originalritningen, utan vi har ändrat en hel del.", berättar de.
Paret träffades redan strax efter gymnasiet, år 2006, via gemensamma vänner. Emma är ursprungligen från Vimmerby men gick gymnasiet i Västervik, medan Roger vuxit upp i Kisa fast gått gymnasiet i Vimmerby. Sedan de blev ett har de hunnit plugga i Linköping, skaffa jobb, byta jobb och flytta runt. Det senaste stoppet, innan hemvändandet som Emma kallar det, var att bo i Ankarsrum. På så sätt hamnade familjen mittemellan Emmas jobb på Arla i Vimmerby, och Rogers kommunjobb i Västervik. Med den senaste flytten är det bara en av dem som behöver pendla, istället för båda två.
Hur har det fungerat att flytta flera gånger med små barn, och dessutom vara i en husbyggarprocess?
– Det har gått bra, men i vissa stunder har vi ju undrat vad fasen vi gett oss in på. Vi tog oss igenom det, även om vi haft det lite krångligt med sjukdom och så under våren. Vi var måna om att kunna flytta in i huset ordentligt till dess att Freya började förskoleklass, och det lyckades vi med, säger Emma.
Roger är själv från Kisa, men har inte bott där på många år. "Vi vägde lite mellan att bygga hus i Västervik och att bygga i Vimmerby, men jag lutade nog alltid mer häråt. Det lockade mer på något sätt", säger han.
Roger fyller i att det såklart funnits jobbiga stunder i att behöva bryta upp barnen från sin trygghet och sina kompisar, särskilt dottern Freya som är lite äldre. Men med vetskapen om hur öppen och social hon är som person kändes det hela lättare.
– Man kan fråga sig när det är rätt tid att bygga hus. Jag har frågat mig själv det också och kommit fram att det blir nog aldrig helt rätt tid, men det känns såklart skönt att omställningen funkat bra för barnen, säger han.
Emma Fingal och Roger Andersson har länge drömt om att låta bygga sitt eget hus. Nu har drömmen gått i uppfyllelse, men resan ditt har inneburit flera flyttar med småbarn, tät kontakt med banken och en och annan fundering över hur det hela skulle kunna gå ihop. Husresan har nära och kära kunnat följa på Instagram.
Att de dessutom lyckats tajma in husbygge i en tid av ekonomisk oro har också varit ett moment att tackla.
– Att få bygga hus har länge varit en dröm för oss, så vi har aldrig tvekat på att göra det. I det här speciella läget blev det att ha täta kontakter med banken, se över vår ekonomi och göra en tydlig budget, men det är klart att marginalerna har krympt.
När det var läggdags tyckte Freya att det var en bättre idé att hänga upp och ner i soffan.
Nu har den drömmen gått i uppfyllelse och det konstaterandet avrundar vårt samtal ganska bra. Under tiden vi har pratat har Wilmer och Freya busat runt, så när det är dags att fota lite i huset har de redan hunnit välja ut motiven. Två små färgglada lampor plockas snabbt fram ur gömmorna – det har blivit dags för disco i badrummet.
Så det här med att det var läggdags, det är nog bara att glömma.
Emma tillsammans med sonen Wilmer, 3.