Hans Gunnarsson, tidigare vd för Ljunghäll, njuter av pensionen. Den 21 mars fyllde han 80 år.
I dagarna fyllde Hans 80 år och ser tillbaka på sitt liv med glädje, och framåt på samma sätt.
Hans och systern Ingrid Asp drev framgångsrikt företaget i många år, tills de valde att sälja 2004.
– Det var en fantastisk resa under de här åren och vi hade en ständigt växande verksamhet, säger Hans.
När syskonparet lämnade över verksamheten hade omsättningen stigit från 4,5 miljoner kronor 1965, det här var några år innan Hans tog över som vd, till 1,1 miljarder kronor. 1980 hade företaget 300 anställda och 2004 var de över 700.
Det var Hans Gunnarssons morfar, smeden Edvin Ljungkvist, som en gång i tiden startade Metallfabriken Ljunghäll. Redan under åren i folkskolan i Anderstorp började Hans arbeta i verkstaden.
– När man kom hem från skolan var det bara att ta några mackor att äta och sen ge sig ut i fabriken och hjälpa till. Det var roligt att producera någonting som man visste att det fanns en kund i andra änden, som ville ha det man gjorde.
Sedan dess har mycket skett i verkstadsvärlden och industrin har gått från att det mesta gjordes för hand till att bli robotiserat
– Nu för tiden är alla ingenjörer, skrattar Hans.
1998 fick Hans Gunnarsson ta emot en kunglig medalj för sin gärning inom svenskt näringsliv.
För hans egen del blev det sjuårig folkskola och sedan treårig verkstadsskola. Men den riktiga skolan var fabriksarbetet.
Ville du aldrig göra något annat?
– Nej, jag har alltid varit intresserad av att gjuta och producera. I gjuttekniken är det många faktorer som spelar in och all ingengörsvetenskap ligger bakom det man gör.
Förutom att Hans gillade arbetet rent praktiskt var det också en utmaning att få företaget att följa med in i framtiden. Han berättar att de till exempel tidigt började tillverka bildelar.
– Vi har nog alltid varit duktiga på att hålla oss i framkant när det gäller tekniska lösningar. Målsättningen var hela tiden att växa. Bilindustrin köpte till exempel det mesta från Tyskland.
Ljunghäll satsade därför på ett segment för just bilindustrin och tog efter hand över en del av den tyska marknaden.
Hans Gunnarsson älskade jobbet på Ljunghäll och är stolt över den utveckling företaget gick igenom under hans ledning.
När fabriken flyttade till Södra Vi i början av 60-talet växte den ytterligare, men enligt Hans fortsatte de att arbeta med att behålla den familjära atmosfären.
– Vi kallade det för Ljunghällsandan. Vi hjälpte och stöttade varandra.
Och när Hans under 70-talet blev tillfrågad att ta över som direktör efter sin morbror var det aldrig någon tvekan. Men det blev många intensiva år.
– Jag var till förfogande hela tiden, dygnet runt, säger Hans.
– Han var aldrig hemma, han var på jobbet jämnt, instämmer hustrun Anita.
– Och hade han ledigt var han ute i skogen och jagade.
Hans och Anita har följts åt i många år. De träffades redan som 17-åringar och gifte sig tre år senare.
– På den tiden var det danser överallt och vi träffades på dans, säger Anita.
Och att det var rätt är det heller ingen tvekan om, det visste de med en gång, säger hon.
Plötsligt inser de att de i år kommer att ha varit gifta i precis 60 år.
– Den 29 december. Det måste vi fira! säger Anita.
Hans Gunnarsson, tidigare vd för Ljunghäll, tillsammans med hustrun Anita. De träffades som 17-åringar och har i år varit gifta i 60 år.
Under ungefär tio år har de varit bosatta i Västervik, i Grantorpet, där de byggt sig ett hus med storslagen utsikt över Lucernafjärden. Hans berättar att de i många år haft en stuga på Norrlandet och åkt hit varje sommar, så när de hittade en tomt med ett passande läge gjorde de slag i saken.
Men under de yrkesverksamma åren var det Södra Vi som var hemma för hela familjen.
Något storslaget firande kommer det inte att bli, säger Hans.
– Jag ska fira med familjen. Jag har egentligen slutat att fylla år, skrattar han.
Jakt är ett stort intresse och den här älgen har Hans skjutit. "Det var det första han ville ha upp när vi byggt huset", säger Anita (och viskar "visst är den hemsk").