Ann-Charlott Andersson är kanslist hos Mörlunda-Tveta hembygdsförening.
På hembygdsföreningens kansli i centrala Mörlunda är hyllorna fulla av pärmar med tidningsurklipp och fotografier. Häromåret blev även föreningens digitala arkiv fullt, vilket gjorde att man under en period tvingades stoppa arkiveringen av bilder och andra dokument.
– När vi gjorde en inventering för några år sedan var det 120 000 filer, säger Christer Adolfsson, ordförande i Mörlunda-Tveta hembygdsförening.
Sedan dess har lagringsutrymmet utökats och kanslisten Ann-Charlott Andersson har även sorterat bort en hel del överflödiga filer ur systemet. Dokumentationen av bygdens historia har därför kunnat återupptas.
– Jag dokumenterar alla föremål. Det är allt från böcker till möbler och textilier, säger Ann-Charlott Andersson.
Hon klipper även ut tidningsartiklar och familjeannonser i Vimmerby Tidning och Oskarshamns-Tidningen som hon sedan lägger in i datorn.
– Det äldsta urklippet är en dödsannons från 1890-talet.
Hembygdsföreningen får mycket material från privatpersoner.
– Något som jag tycker om är när de kommer med en cd-skiva eller ett usb-minne, säger Ann-Charlott Andersson som berättar att det underlättar arkiveringen.
Hon var arbetslös när hon fick börja jobba på kansliet som en arbetsmarknadsåtgärd.
– Jag har jobbat här till och från sedan 2014.
Hon har märkt att många i bygden uppskattar hennes arbete med att dokumentera den lokala historien.
Ann-Charlott Andersson är kanslist hos Mörlunda-Tveta hembygdsförening. På kansliet finns gott om tidningsurklipp och bilder från förr.
Intresset för historia har Ann-Charlott Andersson, vars släkt bott i Mörlunda sedan 1810-talet, haft sedan barnsben. Mycket tack vare hennes föräldrar som ofta berättade om det förflutna.
– Jag försöker skilja mellan arbete och fritid, men det är lite svårt, säger kanslisten som skannar in bilder även på fritiden.
Hon taggar varje bild som hon lägger in i föreningens arkiv, vilket innebär att hon skriver in den information som finns om bilden. Ibland efterlyser hon uppgifter via Facebook, andra gånger ringer hon runt eller mejlar till folk som kan bidra med fakta.
– Det är en väldig skatt att ha så mycket bilder. Det är ett väldigt gediget arbete som är nedlagt på att skanna in alla bilder, säger Christer Adolfsson.
Telegrafstationen i Mörlunda, som lades ner på 1960-talet, är en av verksamheterna som finns förevigade i hembygdsföreningens arkiv.
Föreningens arkiv är en guldgruva för den som är intresserad av olika företag och verksamheter som har funnits i Mörlunda genom åren. Bergs Timber hade till exempel nytta av hembygdsföreningens bilder i samband med sågverkets 100-årsjubileum.
I arkivet syns även att Mörlunda har präglats av lantbruket och religionen.
– Det har varit en religiös bygd. De kyrkor som har funnits är Missionskyrkan, Alliansmissionen, Pingstkyrkan, Betel och Svenska kyrkan. Det har även funnits många missionshus, säger Ann-Charlott Andersson.
Hon tycker att det är viktigt att arkivera gamla bilder och andra föremål.
– Det är ett sparande för framtiden. Tyvärr är det väldigt mycket som slängs.
Går det att spara allting?
– Nej, men det går att skanna av det, säger hon och tillägger att föremålen sedan kan slängas om det är nödvändigt.
Tanken är att bildarkivet ska läggas ut på nätet framöver, vilket ska göra det möjligt för fler personer att bidra med information om bilderna.
– Vi får ta ställning till vem som ska kunna tagga bilder. Gå in och se på bilderna ska alla kunna göra, säger Christer Adolfsson och tillägger att arbetet med webbsidan är i ett tidigt skede.
Ann-Charlott Andersson skannar in både bilder och andra dokument som sedan läggs in i föreningens arkiv.
Mörlunda har varit en religiös bygd med flera kyrkor och missionshus. Här är en bild från Betelförsamlingen.
Mörlundaprosten Knut Ekdahl tvingades lämna prästgården 1967 efter att Emån svämmat över. Prostinnan Ingegerd Ekdahl forcerade vattenmassorna för att bistå sin make med ett par kvarglömda papper.
