Den 17 november 1994 skriver Västerviks-Tidningen att en ny mataffär öppnar i Västervik. Enligt artikeln är det lågprisbutiken Rimi, en del av Ica-koncernen, som etablerar sig i staden.
Chef och ägare av butiken var 31-åriga Katharina Arvidsson från Skeppshult. Nu, 25 år senare, är hon Icahandlaren som driver Ica Maxi på Ljungheden. En stormarknad på 6000 kvadratmeter och runt 140 anställda.
– Jag hade jobbat som konsult inom Ica i fyra år, men jag tyckte det var trögrörligt med den stora organisationen. Jag längtade tillbaka till butiksjobbet. När möjligheten med Rimi dök upp såg jag min chans. Det var ju en lågprisbutik och inte ansett som så fint.
Redan efter tre år blev Rimi till Ica Kvantum och 2011 gick flytten till nybyggda lokaler och stormarknad på Ljungheden.
– Att börja på ny kula var såklart en stor risk. Jag körde hit flera gånger, till vad som då var en grusgrop, och tvekade. Men jag ville utforma en egen butik, så jag bestämde mig till slut. Det fick bära eller brista.
I dag, med facit i hand, kan Katharina Arvidsson konstatera att det bar. Företaget är lönsamt och nya satsningar är på gång.
– Det ska bli en “drive-through” för våra onlinekunder så de slipper gå in i butiken och hämta sina beställda varor. Sedan ska kafét byggas ut med flera sittplatser och ett större utbud.
Mat och människor är Katharina Arvidssons stora passion.
– Mitt engagemang är min styrka, säger hon.
Hennes ledarskap handlar om att inkludera personalen i frågor som gäller både detaljer och övergripande beslut.
– Alla i personalen är viktiga och alla bitar behövs.
En av de största utmaningarna i framtiden och som oroar Katharina är kompetensförsörjningen. Under sommaren behöver Ica Maxi drygt 70 säsongsanställda.
– Men det är ordinarie också, särskilt de matiga tjänsterna. Jag tycker att yrkena inom handel och restaurang har kommit lite i skymundan sedan gymnasiereformen 2011.
Närproducerad mat ligger Katarina varmt om hjärtat. Redan 1999 startades ett samarbete med en köttgård i Gamleby. I dag finns två leverantörer i närheten. Den största delen, 90 procent, av köttet som säljs har svenskt ursprung och av det är 50 procent från regionen.
– Det är de senaste fem åren som närproducerat har tagit fart på allvar. Jag värnar om svenskt och närproducerat. Det har jag fått itutat sedan barnsben.
Katarina Arvidsson växte upp på en bondgård strax utanför Skeppshult i sydvästra Småland.
– Jag hade det jättebra och hjälpte till en hel del med djuren. Men jag fick lite av ett trauma när jag insåg att korna som jag ryktade åkte till slakt och blev kött. Efter det åt jag inte kött på ett tag. I dag uppskattar jag dock en god köttbit.
Skolan var rolig och på gymnasiet blev det ekonomisk linje. Som 20-åring, efter ett halvår som au pair i London, började Katharina jobba som lärarvikarie och extra i en matbutik. Tanken var att plugga vidare, men butiksjobbet där hon hade fått ta mycket eget ansvar gav blodad tand.
– Plötsligt insåg jag att det var det här jag ville göra. Att jobba i butik är varierande och en utmaning både för hand och huvud.
En butik blev till salu i Eksjö. Katharina och hennes väninna, båda 21 år, cyklade runt till bankerna för att fråga om lån. Föräldrarna skakade på sina huvuden, men gick till slut i borgen.
– De tyckte att vi inte var riktigt kloka, men vi drev butiken i sex år.