Jag lyssnar, alltså finns jag

Gubben Höst klampar in utan att ta av sig skorna och låter sin stora grå kappa svepa över både stad och land.

På hösten är det många som känner sig nedstämda. Men den lyssnande vännen kan finnas närmare än vad du tror.

På hösten är det många som känner sig nedstämda. Men den lyssnande vännen kan finnas närmare än vad du tror.

Foto: Lise Åserud/TT

Krönika2020-09-16 08:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Någonting annat som också kan svepa över många personer så här års är en viss melankoli och ett relativt vemod.

Sommaren med alla dess glada minnen känns plågsamt avlägsen och framför oss stundar nu några månader av grå dimma, mörker och kalla vindar. 

Du kanske är som jag och känner ett ännu större behov av att prata av dig med någon som du verkligen litar på. Det kan vara en professionell lyssnare som hjälper dig att bryta upp problem och frågeställningar som du brottats med under en längre tid men det kan lika gärna vara någon i din omedelbara närhet. Någon som lyssnar, hör och kanske till och med förstår. 

Det kan ske helt förutsättningslöst under en stillsam promenad bland höstlöven eller framför en sprakande varm brasa med ett glas rött vin i handen. Det kan bli så att det fälls någon tår inför vansinnig vanmakt eller bjuds på ett skevt leende för att du faktiskt berättar något du burit inom dig en längre tid. Likaväl som du pratar måste du även vara på det klara med att du måste lyssna lika mycket. Ja, kanske ännu mer än vad du pratar! Du kan få höra sorgliga saker och, sedan länge, undangömda hemligheter. Ilska, sorg och vanmakt är, precis som bubblande glädje, stora känslor som helt enkelt måste få komma fram ibland och varför då inte under ett helt vanligt, men väldigt viktigt, samtal?

Samtidigt som jag tänker att det är viktigt att vara ärlig mot vem man nu väljer att prata med är det också ofantligt viktigt att vara ärlig mot sig själv. Nej, det är kanske inte alltid så enkelt men jag vet att det är rätt väg att gå i det här sammanhanget för är du inte ärlig mot dig själv kan du lika gärna kasta ut resten av höstens eventuella samtal genom fönstret.

Du håller huvudet precis ovanför vattenytan men är gång till annan farligt nära på att sparka vatten lite för länge. Det är då jag finns där; lyssnar, hör och förstår. Allting på samma gång. Jag har givetvis inte svar på alla frågor men förstår faktiskt mer än vad människor tror. Jag kan, återigen oavsett vad människor upplever, hålla tyst väldigt länge och bara lyssna. Innan du drunknar är jag där och jag tänker göra mitt yttersta för att du inte ska sjunka under ytan. Jag är framför dig, bakom dig och bredvid dig samtidigt som jag lyssnar, hör och förstår. Glöm inte bort att jag bara är ett sms bort och i ärlighetens namn är det faktiskt ganska så enkelt att skicka det där sms:et, eller hur?

Jag finns här för dig och jag ska ingenstans.