Makarnas skapelse är allt annat än platt – och de har även motverkat det genom att anlägga nästan enbart upphöjda rabatter. Det ger också chansen att odla djupare.
– Möjligheterna blir större när rabatterna kommer upp 20-30 centimeter eller högre. Då syns även växterna betydligt mer, framhåller Allan. Och det blir en bättre dränering.
De föredrar att använda stenar som kanter – och dessa innebär flera fördelar. Dels värmer de upp och bidrar till ett bättre odlingsklimat dels så är de vackra som dekorationer. Det är något som höjer helhetsintrycket.
Alternativet är exempelvis att använda torvblock.
– Det kan passa bättre för vissa växter och chansen finns ju då att odla i torven. Men risken är att fåglarna hackar sönder blocken och så kan de dra med sig skadeinsekter. Så vi använder helst stenar.
Frånsett möjligheten att på ett bättre sätt kunna presentera sina blommor är höjdskillnaden på sex meter också väldigt positiv när det gäller att radera ut risken för stående vatten under vintrarna. Dessutom har de så mycket grus och morän i marken att vattnet försvinner fort. Det märks under varma somrar, då det går åt enormt mycket vatten. Men paret ser nästan bara fördelar med att ha en så pass kuperad trädgård.
Det största projektet var att få ordning på den branta sluttningen från huset ned mot grannens tomt.
Den gav de sig inte på förrän under sensommaren 2003. Först grävde Allan bort häcken med den gamla och illa åtgångna bukettspirean som fanns där innan, samt all jord ända ned till 50 centimeters djup.
– Sedan lade jag byggplast i botten i terrassering och fyllde på med kantsten och jordblandningar. All sten, jord, torv, grus, bark och näring har forslats upp med skottkärra de tretton trappstegen. Detta är enda vägen att nå trädgården, då inga maskiner kan vara till hjälp.
På den åtta meter långa och två meter breda terrasseringen växer numera två pelarenar längst ned och på trappstegen upp bland annat småbarrväxter, små iris och olika bräckor.
På den översta delen blandade Allan jorden med 50 procent sand, eftersom den består av mest alpina växter som inte blir så höga. Längre ned använde han mer torv i jordblandningen.
Allan har även anlagt två dammar och en bäck, där det kommunala vattnet pumpas runt. Makarna uppskattar och njuter av att höra porlandet. Dessutom har de fått ett rikt fågelliv och en mer levande trädgård på köpet. Dammarna är 60 centimeter djupa. I och kring dessa växer ett 50-tal olika sorters växter. De ville gärna ha en röd näckros, eftersom den är så vacker i blomning.
Andra favoriter är klematis – som de har uppåt ett 30-tal olika – rhododendron, klockväxter, hosta, pion, azalea och primula. 2009 innehöll blandträdgården även 99 lövträd och buskar, samt 33 olika barrväxter. Numera är det något färre.
Bland de mest ovanliga exemplaren märks klöveralm, japanskt gaffelolvon och röd eldkrasse.
– Vi vill gärna ha något annorlunda som inte står i varje trädgård och testa växter som har en lägre zon. Sedan blir det ju så att det sprids bland medlemmarna i Trädgårdsamatörerna, där vi är aktiva. Vi byter en hel del med varandra och har oftast plantor till salu.
Allan gillar ordning och har full koll på växtligheten.
– Jag har pärmar med papper där jag skriver in alla namnen, numera också på datorn. För att hålla reda på dem alla i huvudet är omöjligt. Man börjar bli lite äldre. Orken från förr finns heller inte riktigt där. Samtidigt har vi tiden numera och det är så kul att hålla på. Man är utomhus mycket och rör på sig en hel del.
– Min uppgift är att ta hand om krukväxterna. Men gillar också stenpartiväxter, berättar Marianne.
Genom åren har de upplevt en stor utveckling i trädgården. Som eken ovanför dammen. Den var bara någon meter hög när paret köpte villan för 49 år sedan.
I dag ståtar den med sina över 20 meter och cirka 50 centimeter i diameter…
– Jag tycker att det är viktigt att vara rädd om helheten. Den är med och skapar ett bra klimat för insekter och fåglar, samt bidrar med bland annat nödvändig skugga för vissa växter, förklarar Allan.